16 Sep 2023
Lotta är fyrtio år gammal, hon har fyra barn mellan femton och tre år. Hon är sedan sexton år gift med Ahmed.
Förhållandet var först stabilt och bra och hon var övertygad om att hennes man var hennes livs kärlek. Men med barnen och åren kom deras goda relation att förvandlas.
När första barnet kom, så blev Lotta och hennes relation ännu starkare, dom var en liten kärleksfull familj. Så när Ahmed inte tyckte att det var någon mening att Lotta skulle gå tillbaks till jobbet efter första föräldrarledigheten, så höll hon med. Och det var ett gemensamt beslut att hon skulle fortsätta vara hemma och att de skulle skaffa flera barn. Andra barnet kom två år efter det första, och tredje barnet kom tre år efter det andra.
Under småbarnstiden så började förhållande drastiskt att försämras. Ahmed ville lägga sig i vilka mammor hon fick umgås med vid lekparken, vilka vänner som var bra. Och han började ha synpunkter på hur ofta barnen fick träffa hennes föräldrar. Detta då de inte delade samma religion som honom. Plötsligt blev också religionen en viktig fråga. Det var Ahmed som skulle bestämma barnens namn liksom deras religion, och Lotta hade ingenting att säga till om.
Hennes man blev alltmer kontrollerande, ville inte att hon skulle gå och handla själv, utan det skulle de göra tillsammans. Han kontrollerade även deras ekonomi och hon fick fråga om pengar när barnen eller hon behövde kläder.
Ahmed hade också en import och exportfirma som gick väldigt bra. Och de kunde leva bra, de åkte utomlands på semester varje år liksom en ytterligare resa till hans föräldrar i Irak varje år.
Hennes man började med att bestämma vad Lotta skulle ha för kläder i hans hemland, men han fortsatte att göra det hemma också. Lotta säger att han gjorde det för att nedgradera henne.
Första slaget kom när hon väntade det andra barnet, Ahmed kom hem och upptäckte att hon hade sin väninna hemma för fika och han gillade henne inte. Så när Lotta diskade i köket efter att väninnan gått, så ger mannen henne flera örfilar så att hon börjar blöda i ansiktet. Efteråt börjar Ahmed att gråta och säga förlåt. I flera veckor skämde han sedan bort henne med presenter och blommor. När tredje barnet kom som var ett oroligt kolikbarn, som grät sig genom nätterna, så kom våldet tillbaks. Han kunde slå henne för att bebisen började gråta, eller slå henne för att hon aldrig km och lade sig, eftersom hon ständigt hade vaknätter med hennes lilla pojke.
Hon kom att lära sig våldets mönster men också att det kunde komma helt oprovocerat om mannen exempelvis hade haft en dålig dag på jobbet eller om barnen inte skötte sig. Men med tiden lärde sig även barnen om pappans våldsamhet. Så även de lärde sig att anpassa sig efter pappans humör.
När tredje barnet var fem år, så sökte Lotta jobb och fick det. Hon gjorde det, trots att mannnen var emot att hon skulle jobba då hon behövdes hemma. Hon beskriver tiden som fantastisk, hon började våga sätta gränser, hon vågade också låta barnen träffa sina morföräldrar. Men Ahmed ogillade hennes frigörelse och kom att hota henne med att han skulle ta med sig barnen till Irak och låta dem stanna med hans föräldrar. Till slut gav hon upp hennes frihet, då han var så hotfull och kontrollerande. Så hon slutade jobbet och blev hemmafru igen. Efter några år fick de ett barn till.
Lotta beskriver som att hon förlorade sin identitet och att hon stängde av sina känslor för att bara klara varje dag. Våldet blev allt grövre och han fick henne att känna att hon inte hade något värde alls. Hon fick inte längre gå och handla, det skulle han göra. Hon fick inte gå på föräldrarmöten, det skulle han göra. Lämna och hämta barnen påfrån aktiviteter, gjorde han också. För att han skulle isolera henne, och kontrollera att hon inte träffade någon ute...
Uttåt var han den perfekta mannen som tog hand om hela familjen och hon uppfattades som hans drottning, som han passade upp på, det är vad han sa till henne.
En dag när han kom hem från jobbet och var arg, så slog han henne så illa att hon blev medvetslös, då larmade hennes äldsta dotter på ambulans. Med inläggningen på sjukhuset kom familjens fasad att rämma.
Fortsättningen följer i nästa vecka.
www.bkro.eu
2 Sep 2023
Att utsättas för våld kan bidra till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa, både på kort och på lång sikt. Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård, men också leda till bland annat kroniska smärtor, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom.
Att utsättas för våld är alltid traumatiserande, ibland kan det leda till ett livslångt lidande. Hur kan man någonsin hämta sig från att bli angripen och skändad av den personen man älskar och litar på? Hur man bemöts av sin omgivning och när man söker hjälp kan vara avgörande för läkningsprocessen. Det handlar väldigt mycket om acceptansen av det som varit men också om tron och hoppet om en ljusare framtid.
Tyvärr slutar det sällan med ett slag, utan det följer snart med ännu ett slag och ett till... Till slut vänjer man sig med det onormala, det blir en vardag och plötslig befinner man sig i "normaliseringsprocessen", där man accepterat våldet och omständigheterna som följer i våldets väg. Våldet blir en familjehemlighet och det blir ett vi och dem beteende. Där vi är familjen och dem den hotfulla omgivningen. Till slut förebrår man sig själv för att utlösa våldsskovet. Kanske klädde jag mig fel? Kanske har mannen rätt att väninnorna eller sin ursprungsfamilj inte vill mitt bästa? Att det bara är han som vil mitt bästa? Att han vill skydda mig när han hämtar mig direkt efter jobbet? Att han faktiskt vill mitt bästa när han berättar ärligt att jag inte ser bra ut? Att han bara vill hjälpa mig när han berättar att jag gått upp i vikt?
Men så kommer en dag, när man inte längre orkar längre, när fruktan och hoten blir så starka och så farliga, att man vet att räddningen finns bara utanför hemmet. Hos omivningen, vänner, familj, sjukvård osv. Detta steg är faktiskt många gånger svårare än att stanna kvar och ta ett slag till...
Vilken hjälp och vilket bemötande du får när du söker hjälp, är också helt avgörande för hur du läker främst psykiskt.
När du tagit det livsavgörande steget, så kommer alla minnen av våldet, som garanterat kommer att vara väldigt smärtsamt. Insikten om det grova våldet kommer att vara väldigt skrämmande. Plötsligt kommer minnet av brutaliteten och våldet att förmörkna din tillvaro. Väldigt ofta får man ptsd, post traumatiskt stressyndrom.
Och om man överlevt våldet, så kan ptsd orsaka många svåra skador. Och om detta kommer vi att skriva om på vår blogg en tid framöver. Vi kommer att publicera en ny artikel med 7-14 dagars intervall och publiceringen sker alltid under helgen.
// B K R O Kraft Force
www.bkro.eu
2 Sep 2023
B K R O Kraft Force och vår politiska gren, Diversity och Sveriges Mångfald är emot ett svenskt medlemskap i Nato.
Huvudanledningen är att ett Natomedlemskap varken skulle göra Sverige eller världen till en säkrare plats. Som medlem skulle Sverige bli del av en kärnvapendoktrin och vår röst och vårt agerande för demokrati, förebyggande och nedrustning försvagas.
Det går inte att skapa långsiktig säkerhet med hjälp av en militär allians och militära medel. Genom en allians med odemokratiska länder riskerar Sverige att dras in i krig och väpnad konflikt.
Nato är en kärnvapenallians. Amerikanska kärnvapen utgör den så kallade kärnvapenparaplyet som Nato-medlemmarna ryms under. Det är därmed USA som dikterar alliansens kärnvapenpolitik. Storbritanniens kärnvapen utgör ett sekundärt stöd. Frankrikes kärnvapen är inte integrerade i Natos kommandostruktur men kan användas i försvar av alliansen om Frankrike vill.
Kärnvapen är en central komponent i Nato, där försvaret utgår från en blandning av kärnvapen, konventionella vapen och missilförsvar. Nato strävar efter att säkerställa alla medlemmarnas deltagande i den kollektiva försvarsplaneringen för kärnvapen även i fredstid, i form av lednings-, kontroll- och samrådsarrangemang. Bland annat genom Natos Nuclear Planning Group där medlemmarna permanent deltar i kärnvapenplanering och övningar samt SNOWCAT (Support of Nuclear Operations with Conventional Air Tactics), där Natoländer utan kärnvapen planerar inför att delta i ett kärnvapenangrepp genom användning av konventionella vapen. Även om Nato hävdar att det bara är en försvarsallians finns inga begränsningar för när eller hur kärnvapen skulle användas, inklusive användning av kärnvapen för en första attack (alliansen har ingen så kallad no-first use policy).
Alla medlemmar är därmed delaktiga och medskyldiga om alliansens kärnvapen används. Detta innebär att svenska soldater till exempel kan behöva delta i en kärnvapenattack och högst troligen begå krigsbrott – då kärnvapnens katastrofala konsekvenser inte går att kontrollera och kommer döda och skada människor och miljö på ett sätt som är både oproportionerligt och som inte skiljer på stridande och civila. På senaste tiden taktiska kärnvapen diskuterats i media (det vill säga de lite mindre kärnvapen som kan användas med kort distans) på ett sätt som får det att låta som att denna typ av kärnvapen inte skulle bidra till så mycket förgörelse, vilket inte stämmer. Många av de taktiska kärnvapnen är i samma storlek som de som USA fällde över Japan 1945 och som ledde till att över 214 000 personer mördades och att människor än idag dör som en konsekvens av bomben.
Natos kärnvapenparaply skyddar oss inte från konsekvenserna av kärnvapen. I det fall kärnvapen används kommer de katastrofala humanitära och miljömässiga konsekvenserna även beröra oss. Inget land eller organisation har tillräcklig beredskap att hantera en kärnvapenattack, inte heller Nato eller dess medlemmar. Att ett kärnvapen skulle kunna få användas utan motattack är heller inte troligt, så en attack kommer högs troligt starta ett kärnvapenkrig med förödande konsekvenser.
Ett svenskt medlemskap i Nato innebär även att vi öppnar upp för kärnvapen på svensk mark. Vissa Natoländer har nationella policyer om att inga kärnvapen får placeras på deras territorium under fredstid. Men dessa policyer anses inte gälla i krigstid. Sverige hade en chans att lägga in ett förbud mot kärnvapen på svensk mark i det värdlandsavtal som Sverige tecknade med Nato 2014, men valde att inte göra det. Ett svenskt och finskt medlemskap innebär ett nytt säkerhetspolitiskt läge där just Finland och Sverige skulle utgöra Natos gräns till Ryssland och därmed vara strategiska platser att placera kärnvapen och utländska militärbaser på. Trycket på Sverige skulle sannolikt vara omfattande.
Säkerhet skapas inte genom polariserande militära allianser och ytterligare militär upprustning. Ett svenskt Natomedlemskap kommer sannolikt att leda till ökade spänningar, polarisering och ökad acceptans av kärnvapen och upprustning, något som ökar riskerna för krig och konfrontationer både nu och i framtiden.
Natos säkerhetsstrategi bygger på avskräckning, alltså att genom att förbereda sig för krig och våld kunna hota sina motståndare med målet att förhindra dem från att anfalla. Militär makt och hot om våld är också alliansens främsta verktyg. Den militära upprustning som detta tankesätt leder till riskerar i sin tur att bidra till en upprustningsspiral. Denna mekanism skapas när ingen stat eller allians vill känna sig i underläge och därmed rustar upp ännu mer när grannländerna/motståndaren gör det. Det som sägs fungera som avskräckning leder då till ökad misstro, spänningar och större risk för att väpnad konflikt faktiskt bryter ut.
Nato är en militärallians som byggdes upp som ett svar på det hot som västländer upplevde från Sovjetunionen. I och med det historiska bagaget går det inte att bortse från att ett svensk Natomedlemskap kan ses som ett hot av Ryssland. Föreställ dig att Ryssland, Belarus och Kina skulle ingå en militär allians som svar på Natos utvidgning. Det är en hypotetisk fråga, men vi måste fråga oss om det gynnar vår säkerhet att verka för denna sorts polariserade värld och de konsekvenser det kan få. Att överväga hur Sveriges agerande kan uppfattas av Ryssland är inte att låta sig styras av Ryssland, utan en faktor som självklart måste vägas in i säkerhetsanalysen om vårt mål är att förhindra väpnad konflikt och en väpnad attack mot Sverige. Om det är så att ett Natomedlemskap faktiskt riskerar att eskalera och förvärra spänningarna – har det inte då motarbetat sitt syfte?
Den berömda artikel 5 garanterar enligt Nato att hela alliansens resurser kan användas för att skydda vilken enskild medlem som helst. Artikel 5 kan därmed öka risken för storskalig väpnad konflikt i och med att en attack mot ett medlemsland anses vara en attack mot hela alliansen. Därmed riskerar många länder att snabbt dras in i en väpnad konflikt som initialt kan ha börjat i liten skala. Ett svenskt medlemskap i Nato skulle även kunna bidra till att vi blir en måltavla.
Nato är inte en demokratiklubb. Artikel 5 skulle också göra så att Sverige, om vi blev medlemmar, skulle kunna behöva strida eller bidra till andra länders militära agerande, till exempel utifrån vad Turkiet tolkar som ett väpnat angrepp mot dem. Nato beskriver sig ofta som en allians av demokratier och en försvarare av demokratiska värden, men det är en sanning med modifikation. Det finns flera Natomedlemmar med stora demokratiska brister till exempel Turkiet, Polen och Ungern. Orban i Ungern och Erdoğan i Turkiet har även innan Rysslands invasion i Ukraina haft en nära relation med Putin. Under alliansens tid har även länder såsom Portugal och Grekland haft stora problem med sin demokratiska status. Därtill bidrar Nato inte heller till demokratibyggande utanför alliansen. Nato har inga verktyg för att exempelvis demokratisera Ryssland och på så sätt kunna förebygga konflikt och krig. Nato är inte konfliktförebyggande, målet är inte att lösa några grundläggande problem.
Eftersom USA är den största och mäktigaste Natomedlemmen är det USA som dikterar villkoren för alliansen och dess utveckling framöver. Därmed går det inte att bortse från att USA har en lång historia av att invadera ett flertal länder militärt, något som Sverige som Natomedlem skulle behöva delta i om artikel 5 aktiveras. Skyddet från USA är också för många anledningen att söka medlemskap. Men USA:s roll i Nato är också i mycket hög grad beroende av amerikansk inrikespolitik. Olika presidenter och kongressmajoriteter har genom historien svängt mellan aktivism och isolationism. Ett påtagligt amerikanskt stöd till Nato och dess medlemsstater kan därmed inte tas för givet.
www.diversity.name
www.sverigesmangfald.site
27 Aug 2023
Hon heter i den här berättelsen Freja, men hon har i det verkliga livet ett annnat namn. Men då hon ofta säger att hon hade velat heta Freja, så får detta bli hennes namn här. Hon är en tjej i de övre tonåren, och hela hennes väsen är påverkad av post traumatisk stress syndrom, även kallad ptsd. Som barn fick hon som ögonvittne uppleva fasansfullt våld som pappan utsatte hennes mamma för. Våld som var nära att döda hennes mamma, inte bara en gång utan flera...
Trots att mamman överlevde, och att mamman och hennes syskon levt nästan hela deras liv lång ifrån pappan, så är minnena fortfarande lika levande. För pappan har aldrig slutat att söka efter dem. Flera gånger, trots deras skyddade identiteter, har han spårat dem. Just känslan av otrygghet, är samma känsla som gör att hon aldrig kan slappna av. Familjen har också tvingats flytta varje gång de spårats.
Hon började redan i lågstadiet att gå hos en psykolog, där de tidigare bodde. Sedan har hon fått hjälp av Bup från hon var tolv och och just deras trauma enhet. Hon hade först en fanastisk kurator som hon tyckte väldigt mycket om, men sedan pensionerades kuratorn. Efter detta hade Freja oturen att träffa flera olika kuratorer, och ingen av dem kände hon sig trygg hos, och hade då därför svårt att slappna av under terapins gång. När hon började på bup, fick hon också ångestdämpande medicinering, och som hon fortfarande idag äter.
Hon säger att hon mådde sämst under högstadiet, klarade inte skolgången, hade dagligen panikångest attacker. Men sedan under pandemin började hon plötsligt sakta må bättre, hon började läsa mycket och kunde hämta upp hennes kunskapsluckor. Då började också drömmen om att bli läkare eller sjuksköterska att formas.
Sedan började hon förra hösten 2022 att må lite sämre, och i samma veva fick hon också en sjukdom som gjort att hon väntar på en operation. Från våren har hon stadigt mått psykiskt mycket sämre. Hon har berättat tidigare, att hon ibland umgås med självmordstankar. Att hon inte ser någon mening med livet och att allt gör väldigt ont. Hon har ibland också sagt att hon inte kommer ihåg något roligt från barndomen, utan att hon bara kommer ihåg smärtan och rädslan att förlora sin mamma. Freja upprepar ofta att hon inte hade orkat att leva om det inte vore för hennes mamma, att mamman är anledningen till varför hon ändock alltid väljer livet. Men rädslan finns alltid närvarande, rädslan för att de skall bli hittade.
Under samtalet med Freja, får man så många intryck. Hon är otroligt begåvad, intelligent med ett stort ordförråd. Väldigt empatisk, varm och vänlig. Hon ser samtidigt ut som John Bauers sagoprinsessa, så otroligt vacker. Men hon är också helt omedveten om alla hennes tillgångar. Det hon mest av allt känner av just nu är den okontrollerbara ångesten som härjar inom henne. Just nu går dagarna åt, att vänta på hennes medicin som varit slut sedan sommaren på apoteken. I allt dtta fastnar en oskyldig ung tjej. För de uteblivna medicinerna gör också att hennes mående snabbt går ner...
Jag tänker om det fungerar för Freja, vill vi väldigt gärna återkoppla till henne under vår blogg series gång.
// Annah Ally
www.bkrobarn.eu
27 Aug 2023
Traumatiserade och skadade barn, kan få permanenta skador, om inte snabb hjälp sätts in när barnen traumatiseras. Även detta hjälper inte ens alla barn och ungdomar. För kontakten som sätts in för att hjälpa barnet, är också den beroende på hur man möter barnet och hur man fångar upp traumat. I Sverige har vi som bekant mycket långa köer till bup. Och det är dessvärre en sanning att alla barn får inte hjälp, de blir varken sedda eller hörda...
Jag har dels genom arbetet men också privat på nära håll, kommit i kontakt med barn som farit fruktansvärt illa i barndomen, av händelser som aldrig försvunnit ur deras medvetanden. Framförallt har traumat växt sig till en oigenomtaglig mur. Vissa av barnen har fått professionell hjälp, men traumabehandlingen misslyckas ändock i stort. Andra barn har inte fått den hjälpen och stödet för att läka. Oavsett vad, så blir kontentan densamma, att trasiga barn växer upp till trasiga vuxna människor.
För mig är detta hjärtskärande, då varje barn förtjänar att få växa upp i kärlek och trygghet. Och det är ett misslyckande som kommer på hela samhället. Jag har träffat så många vuxna människor som fortfarande lever kvar i barndomens trauma, vuxna som själva får barn och ofta överför otryggheten till sina barn. Ett vuxet incestoffer, skickade ofta sina barn till hennes föräldrar, vars far utsatte henne för övergrepp under hela hennes barndom. Resultatet blev att även ett av hennes barn, kom att utsättas för övergrepp av sin morfar och hennes far. Hon tystades ner av sin mamma, precis samma sak gjorde hon en dag med sitt barn.
Jag har träffat barn som inte orkat med smärtan och som kapitulerar genom att ta sina liv... Jag har träffat ungdomar som stängt av allt, för att överleva en dag i taget. Apatiska barn och ungdomar som stänger av alla känslor för att kunna leva. Men många av barnen blir också arga och utåtagerande, dessa barn växer upp till ungdomar på glid, som inte bryr sig om något. Vägen till kriminalitet är inte lång.
- För alla dessa offer, barn och ungdomar tänkte vi under hösten fördjupa oss i på vår blogg. Vi släpper en ny blogg med 7-14 dagars mellanrum och alltid på helgen.
// Annah Ally
www.bkrobarn.eu
16 Aug 2023
När sommarlovet började i juni, så kändes tiden till skolstart som en evighet. Men redan i början av augusti, började många barn känna en klump i magen av oro inför skolstarten. Det är inte ovanligt att känna viss anspänning inför skolstart och de barn som är oroliga kan behöva mer stöttning.
Att komma tillbaka till skolan efter ett långt sommarlov är förknippat med många olika känslor. Även om man kanske ser fram emot att träffa kompisar och lärare igen, kan det finnas andra saker som gör att återgången känns pirrig eller rentav jobbig. Det finns t ex barn som oroar sig för att de känner sig ensamma eller stressade i skolan.
Barn trivs i skolan av många olika anledningar: de gillar sina vänner, har kul på rasterna, får tillgång till trygga vuxna, och lär sig nya saker. På samma sätt kan barn vantrivas av dessa anledningar: de känner sig ensamma och har inget att göra på rasterna, de känner att skoluppgifterna är på en för lätt eller svår nivå, alternativt upplever att vuxna inte är tillgängliga.
Många barn vars föräldrar inte har tid, råd eller möjlighet att ta semester och hitta på aktiviteter. Då kan även frågan om vad de har gjort på lovet skapa en oro.
Vi behöver tänka på att barn kan ha haft väldigt olika upplevelse av sommarlovet. Många barn oroar sig vad det ska svara på frågan vad de har gjort på lovet. Här behöver vuxna i skolan tänka till och ha med i beräkningen, att inte alla barn kommer tillbaka påfyllda med nya roliga erfarenheter.
Vad kan du göra som förälder, när ditt barn mår dåligt av skolstarten?
Hjälp till med praktiska förberedelser. Du som förälder kan underlätta övergången från lov till skolstart genom olika sorters förberedelser. Ett tips är att ha en kalender med nedräkning för att göra barnet mentalt redo och tillsammans peppa hen inför ett nytt läsår. Ett annat tips är att prata om något roligt som ni kopplar till de första dagarna.
Ha fasta rutiner
Att ha fasta rutiner kan också vara en hjälplig väg in i skolstarten, men rutiner fungerar också olika för olika människor. Vissa barn mår bra av rutiner, samtidigt som andra kan känna sig lite pressade och stressade av att gå från sommarlov till ett liv fyllt av måsten. Ett tips kan vara att mjukstarta lite för att försöka sänka stressen och pressen, för att sedan successivt öka i takt med att barnet känner sig tryggare.
Var uppmärksam på signaler kring barns mentala hälsa
Hur kan vi som föräldrar veta hur våra barn mår? Här är det viktigt att vara uppmärksam om det finns vissa tecken som tyder på mental ohälsa. Symptom som sömnsvårighet, utbrott över småsaker eller ökad oro är något naturligt hos barn vid omställning mellan lov och skola. Det du däremot ska vara uppmärksam på är om dessa symptom kvarstår efter några veckor. Då kan det vara bra att ta kontakt med skolpersonal för att se om dessa symptom också speglas under skoltimmarna.
En kan inte göra allt men är vi många kan vi göra mycket
Avslutningsvis kan vi konstatera att övergången mellan lov och skolstart har både med- och motgångar. Viktigast av allt är att du som förälder känner att du gör ditt bästa för att ditt barn ska må bra – vi är alla mänskliga och trots att mycket fokus läggs på barnen får du inte heller glömma vikten av att ta hand om dig själv. Barn ser upp till vuxna och att familjen mår bra i unison är något vi alla eftersträvar.
www.bkrobarn.eu
16 Aug 2023
Jämställdhet mellan kvinnor och män
Feminismen värnar om kvinnors och mäns lika värde och rättigheter. Många feminister anser att vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Feminister arbetar för att detta ska förändras så att kvinnorna får samma politiska, sociala, juridiska och ekonomiska möjligheter som männen.
Vi påtvingas tidigt våra könsroller
Tidigt inskolas vi människor i att tänka, handla och fungera i roller. Människan har från början få biologiska behov, utan formas av den miljö som hon lever i. Som en tänkare sa: "Människan är den galge som vi hänger olika roller på." Med det menas att vi människor föds in i en kultur och mycket snart tvingas vi in i olika roller, som för kvinnor t.ex. rollen som mor, älskarinna, hushållerska och maka.
Kvinnor förväntas därför leva i dessa roller i umgänget med andra. Feminister anser att det råder ett förtryck i dessa könsroller. Det är ett herre-slavförhållande. Mannen är det första könet medan kvinnan är det andra könet. Med det menas att det är mannen som bestämmer hur kvinnan ska vara och att kvinnan ska underordna sig mannen.
En av centralgestalterna inom feminismen, Simone de Beauvoir (1908-1986), skrev en bok under 1940-talet med titeln Det andra könet. Hon menade att kvinnan i historien har varit underordnad mannen. Ibland har kvinnan tvingats in i denna roll, ibland har hon själv valt att anpassa sig till den rollen.
Lång väg kvar till ett jämställt samhälle
Feminismen anser att kvinnokampen för jämställdhet har kommit en bit på väg i den västerländska kulturen, men inte i stora delar av den övriga världen. Där finns mycket att göra, men även här i vår kultur finns mycket kvar av ojämställdhet, enligt feminister. På ytan verkar relationen mellan man och kvinna tämligen jämställd, men ofta visar sig förtryckande könsroller så snart ett par skaffar barn.
- Vem går upp på natten och tröstar barnet?
- Vem är det som är ute och arbetar och gör yrkeskarriär?
- Vem är det som har den högsta lönen?
Feminister anser att svaren på frågorna tydliggör det dolda förtryck som kvinnor är utsatta för.
Kvinnokampen bidrar även till att mannen befrias från förtryckande könsroller som hämmar honom. Många män lider av konkurrensen och prestationstänkandet i den manliga världen och skulle vilja öppna sig för ett rikare känsloliv istället för att ha kravet på sig att inte visa känslor.
Det finns hopp om att ändra dessa förtryckande könsroller. Simone de Beauvoir skrev "Man föds inte till kvinna - man blir det."
Feminismens grundidé
Det är inte lätt att definiera begreppet "feminism". Mycket allmänt skulle man kunna säga att feminismen är ett kritiskt perspektiv som syftar till att påvisa och förändra de maktstrukturer som är knutna till kön.
Feminismens grundläggande idéer utgår alltså från en uppfattning om att makten i samhället är orättvist fördelad mellan män och kvinnor. Tanken om att makten är orättvist fördelad i samhället och att könstillhörighet inte ska påverka en individs möjligheter, är i stort sett det enda som förenar alla feminister. För när man frågar hur en rättvisare fördelning ska uppnås går åsikterna isär. Det gör de också när man diskuterar vilket slutmålet är, d.v.s. hur en rättvis fördelning mellan män och kvinnor ser ut.
Historisk tillbakablick
Feminismen föddes ur upplysningstidens tanke om alla människors lika värde. Under 1800 talet fördes feministiska tankar fram inom ramen för de flesta politiska ideologierna , dock konservatismen undantagen.
En av liberalismens främsta förgrundsfigurer, John Stuart Mill, argumenterar i Kvinnans underordnade ställning för kvinnors jämställdhet utifrån liberala grunder. Han menar att samhällsutvecklingen hämmas av att förvägra kvinnorna lika rättigheter. Detta eftersom halva befolkningens kapacitet inte tillvaratas. Som medlem av underhuset föreslog Mill 1867 att ordet "man" skulle ersättas med ordet "person" i syfte att ge män och kvinnor lika rösträtt.
Den socialistiske tänkaren Friedrich Engels menar i Familjens, privategendomens och statens ursprung att orsaken till kvinnoförtrycket finns i den monogama familjen, som baseras på mannens välde och vars ändamål är att avla barn för att föra vidare faderns förmögenhet. Engels föreslår därför att den privata äganderätten avskaffas och att samhället tar över ansvaret för uppfostran.
Under början av 1900 talet ledde kravet på kvinnors lika rättigheter i samhället till att kvinnor fick rösträtt i flera europeiska länder.
På 1960-talet aktualiserades feminismen på nytt, framförallt inom olika vänsterrörelser. Idag hör vi ordet feminism titt som tätt i samhällsdebatten och liksom på 1800-talet kommer rösterna från såväl vänster- som högerhåll. Sedan 1990-talet har de flesta politiska partier lagt fram krav på kvinnors jämställdhet och också gjort anspråk på att kalla sig för feministiska.
En generell kritik
En punkt på vilken många feminister kritiserat andra politiska filosofer gäller hur de dragit gränsen mellan offentligt och privat. De synpunkter man då använt påminner en hel del om de som Engels förde fram. I sin kritik har feminismen vänt sig mot hur man, genom att låta äktenskapet och familjen tillhöra det privata, undviker att göra något åt förtrycket av kvinnor där det är som störst. För familjen fyller åtminstone två funktioner i bevarandet av könsrollerna. Det är familjens barnuppfostran som håller liv i de traditionella könsrollerna. Familjelivet har dessutom cementerat en orättvis fördelning av uppgifter, vilket gör det svårare för kvinnor att hävda sig utanför familjen.
Men feministernas praktiska slutsatser av de här förhållandena varierar alltså. Det finns feminister som hävdar att familjen måste göras till en del av det politiska området, medan andra helt enkelt vill avskaffa familjen som institution!
Likhetsfeminism
Den feminism, som likt Wollstonecraft anser att det är först när kvinnor ges samma rättigheter som män som de traditionella könsrollerna kan upphöra, kallas vanligen likhetsfeminism. Likhetsfeminismen menar att män och kvinnor, frånsett de rent kroppsliga skillnaderna, är lika väl rustade. Eventuella skillnader man ändå kan iaktta är ett resultat av yttre påverkan. Den yttre påverkan kan vara hur flickor och kvinnor påtvingas en handikappande kvinnoroll och orättvis särbehandling som resulterar i att de hamnar i en förtryckt situation. Den medför att kvinnor har lägre löner än män även när de utför samma arbete. Kvinnor ges därtill inte samma möjligheter att utveckla sina förmågor.
Eftersom skillnaderna inte beror på några medfödda olikheter, så kan förtrycket endast upphävas genom att kvinnor behandlas på samma sätt som män. Till likhetsfeministerna räknas (som vi sett ovan) Mill och Engels, men också Simone de Beauvoir.
Särartsfeminism
Mer radikala feminister menar att det inte räcker med att kvinnor ska behandlas på samma sätt som män. Särartsfeminister ser orsaken till förtrycket som något betydligt mer grundläggande än att det bara skulle vara en fråga om yttre påverkan. De menar att begrepp som frihet, rättighet och rättvisa har skapats utifrån en manlig erfarenhet. Så även om män och kvinnor behandlades lika utifrån dessa begrepp, så skulle kvinnan kvarstå i en förtryckt position eftersom det är männen som definierat begreppen. Begreppen måste därför ifrågasättas samtidigt som andra mer kvinnliga värden, t.ex. känsla och intuition ska uppvärderas.
Särartsfeminismen menar därför att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.
Bland de feministiska filosoferna kan Sandra Harding, Sara Ruddick och Nel Nodding ses som representanter för särartsfeminismen.
www.bkro.eu
16 Aug 2023
Al-Qaidas hot är den här gången riktat mot hela landet och inte mot en specifik person. Hotet avhumaniserar Sverige och Danmark, dess grundlagar, myndigheter, diplomater och kungafamiljer och uppmanar sina medlemmar, sympatisörer och traditionella muslimer att ”visa obeveklig stränghet”.
I tidigare fall har al-Qaidas lokala avdelningar planerat eller utfört dåd utan att förankra det med högsta ledningen. Den här gången är al-Qaidas högsta ledning involverad.
”Gör slaget om Koranen till ert främsta uppdrag”, lyder deras order till sina medlemmar.
Al-Qaidas hot kommer ett par veckor efter en direkt uppmaning från Iraks mäktigaste religiösa ledare, Muqtada al-Sadr, och Libanons mäktigaste person, Hizbollahledaren Hassan Nasrallah, till ”unga muslimer” i Sverige att hämnas.
Terrornätverket al-Qaida har sedan början av 1992 visat sig kunna utföra brutala terrordåd över hela världen och sällan bli upptäckta i förväg. När det kommer till att göra slag av sina hot som är kopplade till religiös hämnd ligger al-Qaida bakom de flesta terrordåd i denna kategori.
I januari 2015 attackerades den franska satirtidningen Charlie Hebdos redaktion och 12 personer dödades. Al-Qaida tog på sig skulden och hävdade att det var deras hämnd för publiceringen av Muhammedkarikatyrerna.
I början av november 2004 sköts den nederländska filmskaparen Theo van Gogh när han cyklade till jobbet. Al-Qaida tog på sig dådet och hävdade att det var hämnd för att van Goghs tio minuter långa film ”submission” som de hävdar ”kränkte islam”.
I december 2010 sprängde svensk-irakiern Taimour Abdulwahab sitt bombbälte i centrala Stockholm och i sitt testamente hävdade han att det var hämnd för Muhammedkarikatyrerna.
Två veckor senare greps flera personer – fyra i Danmark och en i Sverige – för att de hade planerat ett blodbad mot den danska tidningen Jyllands-Posten som publicerade Muhammedkarikatyrerna. Al-Qaidas pakistanska proxygrupp Lashkar-e-Taiba misstänks ha legat bakom det.
al-Qaida har även riktat hot mot den numera avlidne svenske konstnären Lars Vilks.
Så al-Qaidas specialinriktning har blivit att vara de heliga skrifternas och traditionernas försvarare. Till skillnad från tidigare specifika hot eller terrordåd öppnar al-Qaida vägen för hämnd i form av hot om sprängdåd mot ambassader, kidnappning och mord på svenska diplomater samt bilda små terrorceller i Sverige för att döda ”alla” som är involverade i koranbränningen. Hoten inkluderar även ”svenska och danska hovet”.
Kommer al-Qaida att göra handling av sina hot?
Jag är orolig.
Sverige har senaste åren hamnat i fokus för propaganda och påverkanskampanjer, till exempel, socialtjänsten och LVU, från islamistiska aktivister i världen. Det har gett resultat och Sveriges bild är demoniserad i den muslimska världen. Koranbränningen har fått extremistiska grupper som i vanliga fall är fiender, al-Qaida och Hizbollah, att enas om en enda sak: hämnd för koranbränningen.
Jag är orolig att det kommer att ske.
www.sverigesmangfald.site
www.diversity.name
13 Jul 2023
Sommarlovet är tänkt att vara glädje och många fina upplevelser för barnen. Men sommarlovet har en mörk sida också, i synnerhet för barn som redan lever i utsatthet.
Det är en särskilt svår tid för barn som har problem hemma och för de som bär på allvarlig ångest och oro.
Barn och unga hamnar under sommaren i en extra utsatt sitution, det kan röra sig om psykisk ohälsa, familj och familjekonflikter samt våld, övergrepp och kränkningar. Under sommaren finns inte alltid snabb och effektiv hjälp att få. Det gör att många barn och unga blir ensamma med sina tankar, som också tyvärr också kan utvecklas till destruktivitet. Och det är tydligt att det saknas andra instanser och vuxna omkring som kan ge stöd.
Här är några röster:
”Jag mår riktigt dåligt. Så att jag vill dö. jag försöker att förklara för folk, berätta hur jag känner men jag får höra att det går över, det är en period eller att gör något kul och släpp det. Men personer som säger så förstår absolut ingenting.”
”Jag trodde verkligen att sommarlovet skulle bli det bästa sommarlovet, att jag skulle få slappna av och sedan till hösten i gymnasiet få börja om på nytt men detta sommarlovet har vart det värsta. Jag vill bara att det ska vara över. Jag har haft sån ångest, gråtit och legat för det mesta i min säng. Jag tänker för mycket på allt hela tiden och jag stressar precis hela tiden, för exakt allt.”
- Därför är det centrala att det alltid skall finnas tillgänglig hjälp för barn och unga att få. På Bris finns en stödtelefon liksom vi på B K R O Barn, som erbjuder tillgänglighet dygnet runt. Det viktigaste är att ni skall veta, att ni aldrig är ensamma.
// B K R O Barn
www.bkrobarn.eu
13 Jul 2023
För ett drygt år sedan infördes brottet hedersförtryck i brottsbalken, och i sommar åtalas den första personen för brottet.
Det rör en man i 45-årsåldern som misstänks för flera hot mot sin före detta fru, både verbalt och i textmeddelanden.
Hedersrelaterad brottslighet har en del saker som kan vara svårt att komma runt. Det finns generellt en risk att målsägande och vittnen håller saker inom familjen .
– Det är ju en inbyggd del av strukturen att familjen är viktigare än individen. Och då kan steget till att prata med myndigheter vara extra långt, säger åklagare Christina Hildebrand.
Att det tagit ett år mellan att lagen instiftades till att första personen åtalades anser hon vara normalt. Nu finns det dessutom flera extra instanser, vilket underlättar åklagarnas arbete.
– Åklagarmyndigheten har nu en specialist och ett antal hedersåklagare som är specialiserade på hedersbrott. Det är klart att de svårigheter som funnits tidigare nu hjälps med god kunskap, då man vet vad man ska titta på.
Detta är hedersrelaterad brottslighet
I vissa familjer och släkter är det viktigt att det inte går något dåligt rykte om familjen. Det kan finnas regler, som att du inte får umgås med vem du vill eller ha sex förrän du har gift dig.
Det kallas heder. Ibland kallas det för andra ord som till exempel sharaf eller namus. Om det gör att du blir dåligt behandlad kallas det hedersrelaterat våld och förtryck.
Exempel på hedersvåld kan vara en eller flera av följande saker:
- Du får inte träffa kompisar
- Du får inte använda sociala medier
- Du får inte ha på dig vilka kläder du vill.
- Du får inte studera eller jobba med vad du vill
- Du får inte vara ihop med eller gifta dig med vem du vill.
- Du får inte ha sex innan du har gift dig.
Den 1 juni 2022 infördes ett nytt brott som kallas Hedersförtryck i brottsbalken.
För att dömas för brottet ska man ha gjort flera gärningar som utgjort en upprepad kränkning av målsägandens integritet. Handlingarna ska varit ägnade att allvarligt skada målsägandens självkänsla.
Utöver det krävs det att motivet för gärningarna ska ha varit att bevara eller återupprätta en persons, familj, släkt eller annan grupps heder.
Straffet för den som döms för hedersförtryck är fängelse, som lägst i ett år och som högst sex år.
www.bkro.eu
6 Jun 2023
Idag är Sveriges nationaldag, som borde firas stort. För vi har ett fantastiskt land. Men många är det som idag glömmer vår lands storhet.
Jag är stolt över att vara svensk och en del av det här landet. Det gör mig varken till sverigedemokrat eller rasist. Men för mig är Sverige de gröna fälten, ängarna, alla vackra ängsblommor, men också blåsippan, liljekonvaljen och gullvivan. För mig är Sverige allemanrätten, de många sjöarnas land och all skog. Vårt land är också avlångt och kontrasternas land. Från Skånes slätter i söder till fjälllandskapen i norr. Sverige är midsommarafton med midsommarstång och blomsterkransar. Sverige är kyla och vinterlandskap, renar, björnar och älgar . Vårt land är ljus och mörker och inte minst norrsken.
Sedan jag var liten har jag avundats Norges patriotiska inställning till sitt land och glädjen och yran den sjuttonde maj. Har aldrig förstått varför vi inte känner mer glädje och samhörighet denna nationaldag. Kanske för rädslan att tolkas som rasist? Ja så fel allt egentligen är när man inte får vara stolt över sitt land och kulturarv. Så fel när vi har jantelagen, som förminskar och krymper, så fel när vi inte vågar älska vårt land och vara tacksamma över att vi bor i ett tryggt och säkert land, med en alldeles svindlande skönhet.
Så Grattis Sverige på din Nationaldag!
/ Annah Ally
www.diversity.name
www.sverigesmangfald.site
www.bkrokraftforce.me
www.bkrobarn.eu
www.bkro.eu
27 May 2023
Mamma, mamma! Vad livet blev ödsligt, tomt och kallt utan dig.
För du var hela min värld.
Du var allas värld, där din värme och kärlek lyste upp familjens liv,
men också dina vänners liv.
I alla dina möten, så vittnade människor om hur berörda de blev
av din värme.
Mamma min älskade mamma, en sådan ynnest att få vara din dotter!
Att få bli älskad och omhuldad av dig.
Så många år har gått, sedan vi skildes åt den kalla vinter eftermiddagen,
när man sövde ner dig för respiratorn.
Jag kommer så väl ihåg dina ögon,
hur dina magiskt brun gröna ögonen tittade så intensivt på mig.
För både du och jag visste där och då, att det var avskedsstunden.
Ingen annan anade då, vad du och jag redan visste....
Dagarna vid din säng, var bara en sträcka till det oundvikliga...
Min sorg var brutal, gränslös och skoningslös.
Hur skulle jag kunna orka att leva utan dig vid min sida?
Hur skulle jag någonsin få känna den tryggheten jag kände med dig?
Hur skulle jag kunna leva utan din mjuka hand och din varma famn?
Och din underbara doft, som jag fortfarande saknar...
Doften av villkorslös kärlek.
Mamma, mamma, du saknas mig mig varje dag!
Och jag vet att du är med mig till tidens ände...
Men ändå ibland, är jag så rädd att göra dig besviken,
och inte värdig din kärlek!
För jag har varit vilsen mamma,
i min nattsvarta ångest, i brutal ondska och utsatthet
och inte minst ensamhet.
Jag har kämpat mot de mörka krafterna,
i utposten av mitt liv.
Jag blev befläckad av mörkret,
och jag är sargad av striderna och mörkret.
Och inte längre den personen jag var tillsammans med dig.
Men jag älskar dig mamma, med hela mitt väsen.
Och du fattas mig varje dag.
När jag sluter mina ögon,
så tar minnena mig tillbaks,
till sommarängarna i Österrike,
där vi gick hand i hand
och plockade sommarblommor.
Då när himlen var blå och hjärtat fyllt av glädje.
Så minns jag dig min älskade mamma.
// Zelda
27 May 2023
I morgon är det Morsdag, och för många är den dagen speciell. För det är en dag att minnas vårt ursprung, för vi alla kommer ifrån våra mammor.
Moderskapet är början för oss alla och beroende på olika levnadsvillkor, så präglasvi också olika av våra mammor. Och en mamm behöver nödvändigtvis vara en biologisk mamma, men det finns alltid någon i våra liv, som har sett oss och älskat oss villkorslöst.
Så ett stort Grattis från oss till alla mammor och alla människor som har älskat och skyddat oss villkorslöst. Ni är våra hjältar.
// B K R O Kraft Force
15 May 2023
Det finns omring 2 miljoner barn i Sverige och dessa barn växer upp med olika förutsättningar i sina unga liv. Men alla barn växer inte upp med de bästa förutsättningarna. En del barn föds in i social utsatthet, en del barn kommer senare in i denna utsatthet, för allting handlar om vilka levnadsförhållanden och förutsättningar barnen växer upp under.
För att barn i utanförskap ska få ökad delaktighet i samhället och få sina rättigheter enligt barnkonventionen respekterade, behövs hållbara och långsiktiga förändringar i samhället.
Tecken på socialt utanförskap i barndomen kan exempelvis vara: resursbrister i hemmiljön, bristande möjligheter till delaktighet och inflytande, knappa konsumtionsmöjligheter, svaga prestationer i skolan, avbruten skolgång, kriminalitet, missbruk och dålig psykisk och fysisk hälsa. Det här kan också vara riskfaktorer som kan påverka barnet negativt senare i livet.
Socialt utanförskap är ett komplicerat fenomen som ofta handlar om den egna upplevelsen av att vara inkluderad eller känna sig utanför i samhället. Att exakt försöka definiera vilka barn som befinner sig i socialt utanförskap är därför svårt, och riskerar även att utelämna barn som har rätt att bli inkluderade i den beskrivningen. Det vi vet är dock att ju fler riskfaktorer en individ utsätts för, desto större är risken att hamna i socialt utanförskap.
Det finns idag stora skillnader i barns tillgång till utbildning, god hälsa, bra levnadsstandard och känsla av välbefinnande. Det finns barn som inte får tillgång till sina rättigheter heller inte har likvärdiga möjligheter att delta fullt ut i samhället. Det gäller i första hand barn i ekonomisk utsatthet, i kombination med sociala problem och svårigheter i skolan. Det kan handla om bristande tillgång till utbildning, hälsovård, social trygghet, skydd mot våld, delaktighet och inflytande, kultur, fritidsaktiviteter och andra skyddsnät. De här barnen riskerar därmed att hamna i socialt utanförskap.
Barn som växer upp i socialt utanförskap riskerar att hamna i en negativ utvecklingskedja som är svår att bryta. Bristande möjligheter till delaktighet och inflytande riskerar att skapa en känsla av frustration och hopplöshet, vilket i sin tur ökar risken för negativ utveckling på sikt.
Barn i socialt utanförskap har till exempel sämre förutsättningar att utvecklas i takt med jämnåriga kamrater och nå sin fulla potential. De löper högre risk att drabbas av bland annat ohälsa, sociala problem, läs- och skrivsvårigheter, våld, mobbning, ungdomskriminalitet, arbetslöshet, fattigdom, diskriminering.
Barn och unga uppger själva hur ett ekonomiskt och socialt utanförskap ger konsekvenser inom en rad olika livsområden: dålig kost, svårigheter att klara av skolarbetet, negativa effekter på hälsan, dålig självbild och självkänsla, bristande nätverk, svårigheter att behålla vänner, depression, ilska, destruktiva livsval, låga förhoppningar om framtiden med mera.
Det enskilda barnet betalar priset för utanförskapet. Men också samhället i stort, då det sociala utanförskapet leder till ökade kostnader för samhället genom exempelvis ökat tryck på hälso- och sjukvård, specialundervisning i skolorna samt sociala kostnader.
. En av grundtankarna i barnkonventionen är att barn har fullt och lika människovärde och ska ha tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering. B K R O Barn arbetar för att alla barn i landet skall få lika förutsättningar, oavsett bakgrund.
B K R O Barn
15 May 2023
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det ofta kan handla om flera förövare, att det grövsta våldet i regel är planerat, och att både kvinnor och män kan utsättas.
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar i många fall om våld och hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen och kan vara både kvinnor och män.
Forskning visar på ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck. Dock saknas samband med någon specifik religion. Hedersförtryck förekommer inom många kulturer och religioner.
Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär gör att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga. De som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta. Det kan till exempel vara mödrar och unga män som känner sig pressade att sätta familjen före individen.
Publikation: "Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskaps- och forskningsöversikt"
Studien "Gift mot sin vilja"
Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att 70 000 individer i Sverige i åldern 16-25 år upplever att de inte kan välja fritt vem de vill gifta sig med. Uppskattningen gjordes utifrån resultatet i en enkätundersökning. 6,6 procent av de unga kvinnorna och 3,8 procent av de unga männen kände av sådana begränsningar. Enligt studien är det mycket vanligare med begränsningar i valet av framtida partner i familjer med utländsk bakgrund än svensk. Flickor med utländsk bakgrund är de som oftast säger att de har begränsningar eller villkor.
Publikation: "Gift mot sin vilja" (Ungdomsstyrelsen 2009)
Kartläggning i tre storstäder
På uppdrag av Stockholm stad, Göteborgs stad och Malmö stad har Örebro universitet gjort en kartläggning för att undersöka det hedersrelaterade våldets karaktär och omfattning. Över 230 personer har intervjuats och cirka 6 000 elever i årskurs 9 har svarat på en enkät.
Enligt kartläggningen lever mellan 7 och 9 procent av unga i storstäderna med kollektivt legitimerat våld. Mellan 10 och 20 procent begränsas av oskuldsnormer. Både unga kvinnor och unga män är utsatta.
Kartläggningen visar att människor med olika etnicitet, religiös tro, sexuell läggning, könsöverskridande identiteter eller uttryck, ålder, funktionsnedsättningar, socioekonomisk status och bostadsort lever med en allvarlig utsatthet för våld och begränsas av hedersnormer.
Författarna skriver också att sociala mönster som tar sig uttryck i religiösa och kulturella övertygelser samt problem relaterade till marginalisering, migration, psykisk ohälsa och missbruk påverkar olika former av våld som utövas. Författarna påpekar att våld som förekommer i en hederskontext inte alltid är kopplat till hedersnormer.
Publikation: "Heder och samhälle. Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar" (Örebro universitet 2019)
Kartläggning i Uppsala – ”UNG 018”
I en kartläggning av förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck i Uppsala fick 1 063 niondeklassare på 13 Uppsala-skolor svara på en enkät. Frågorna handlade bland annat om tvångsäktenskap, sex före äktenskapet, könsstympning och olika typer av ofrihet.
Sammanställningen av enkätsvaren visade att av samtliga elever som deltog hade var femte flicka och var tionde pojke ett krav på sig hemifrån att vara oskulder när de gifter sig. Av flickorna med båda föräldrar födda utanför Norden svarade 66 procent att de har ett sådant oskuldskrav. För pojkarna i den gruppen var siffran 35 procent. Av de flickor som i enkäten uppgett att de inte själva får välja framtida partner uppgav 46 procent att de utsätts för fysiskt våld och 61 procent för psykiskt våld i hemmet. Motsvarande siffror för pojkar var 36 respektive 44 procent.
Publikation: "Ung 018 – En kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Uppsala" (TRIS 2019)
Svårt att mäta omfattningen
Socialstyrelsen fick 2017 i uppdrag av regeringen att kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i alla åldersgrupper i Sverige.
I uppdraget har Socialstyrelsen bland annat använt uppgifter från myndigheter, forskningsstudier, kartläggningar och regionala och lokala undersökningar, en enkät till socialtjänsten om deras kartläggningar av våld, samt intervjuer.
Hedersrelaterat våld och förtryck mäts på olika sätt och med olika metoder. Det innebär att resultaten i olika studier inte är jämförbara. Det är också vanligt att uppgifter som berör hedersrelaterat våld och förtryck ingår som en delmängd i befintlig statistik och att uppgifterna inte redovisas separat.
Socialstyrelsen konstaterar att det är mycket svårt att fastställa omfattningen av det hedersrelaterade våldet och förtrycket i Sverige. Uppdraget har därför inte varit möjligt att genomföra inom ramen för rapporten. Socialstyrelsen bedömer att arbetet behöver fortsätta för att undersöka, analysera och utveckla stöd och hjälp till personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Publikation: "Ett liv utan våld och förtryck. Slutredovisning av uppdraget att genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck" (Socialstyrelsen 2019)
Kontroller av flickors och kvinnors sexualitet
Det förekommer att flickor och kvinnor utsätts för så kallade oskuldskontroller, och att "oskuldsintyg" utfärdas. Oskuldskontroller kan ske både i den privata sfären och inom hälso- och sjukvården. Det finns kliniker som utför kirurgiska ingrepp i underlivet som ska bidra till att en blödning uppstår vid samlag, så kallade hymenoperationer. Oskuldskontroller och hymenoperationer har inget medicinskt motiv, utan är ett uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck för att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet.
Regeringen har gett en utredare i uppdrag att föreslå vilka åtgärder som behövs för att motverka att flickor och kvinnor utsätts för kontroller av sin sexualitet.
Publikation: "Åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet" (Dir. 2021:98)
I november 2022 utökades uppdraget. Utredaren ska också ta fram förslag på hur en lagstiftning ska se ut som kriminaliserar oskuldskontroller, "oskuldsintyg" och hymenoperationer.
Publikation: "Tilläggsdirektiv till Utredningen om åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet"
Hbtqi-personers utsatthet för hedersrelaterat våld
Även hbtqi-personer kan utsättas för hedersrelaterat våld. Sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck som bryter mot en heterosexuell norm kan uppfattas som ett hot mot familjens heder. Det förekommer att unga hbtqi-personer i en hederskontext utsätts för så kallade omvändelseförsök. Omvändelseförsök förekommer även i andra miljöer än just hedersrelaterade.
Publikation: "Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige" (MUCF 2022)
En intervjustudie från RFSL Ungdom och ALMAeuropa visar att det nästan helt saknas skyddsnät för personer som drabbas av hedersrelaterat våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.
Publikation: "Våld mot hbtq-personer – en kunskaps- och forskningsöversikt"
Hedersrelaterade brott ska straffas hårdare
Från den 1 juli 2020 har det införts en ny, särskild straffskärpningsgrund för hedersrelaterade brott (Lag om ändring i brottsbalken, SFS 2020:349). Om ett motiv för ett brott har varit att bevara eller återupprätta heder, ska det ses som en försvårande omständighet när straffet ska bestämmas.
"Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet" proposition 19 mars 2020 på regeringens webbplats
Det är motivet som avgör om ett brott ska anses vara hedersrelaterat, inte typen av brott. Exempel på brott som ofta förekommer i polisanmälningar där man funnit ett hedersmotiv är enligt Polisen misshandel, hot, ofredande, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, dataintrång och olika former av sexualbrott. Även mord förekommer.
Hedersförtryck är nu även ett eget brott
Den 1 juni 2022 har en ny brottsrubricering införts i det fjärde kapitlet i brottsbalken. Det nya brottet hedersförtryck handlar om upprepade hedersrelaterade gärningar som riktar sig mot samma brottsoffer.
För att dömas för hedersförtryck ska gärningspersonen ha begått gärningarna för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Brottet kan innebära ett fängelsestraff på som lägst ett år och som högst sex år.
Den nya brottsrubriceringen har utformats på ett sätt som liknar brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Gärningspersonen och brottsoffret behöver dock inte vara närstående.
Regeringens webbplats: "Ett särskilt brott för hedersförtryck" (Prop. 2021/22:138) (2022)
