Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det ofta kan handla om flera förövare, att det grövsta våldet i regel är planerat, och att både kvinnor och män kan utsättas.
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar i många fall om våld och hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen och kan vara både kvinnor och män.
Forskning visar på ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck. Dock saknas samband med någon specifik religion. Hedersförtryck förekommer inom många kulturer och religioner.
Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär gör att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga. De som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta. Det kan till exempel vara mödrar och unga män som känner sig pressade att sätta familjen före individen.
Publikation: "Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskaps- och forskningsöversikt"
Studien "Gift mot sin vilja"
Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att 70 000 individer i Sverige i åldern 16-25 år upplever att de inte kan välja fritt vem de vill gifta sig med. Uppskattningen gjordes utifrån resultatet i en enkätundersökning. 6,6 procent av de unga kvinnorna och 3,8 procent av de unga männen kände av sådana begränsningar. Enligt studien är det mycket vanligare med begränsningar i valet av framtida partner i familjer med utländsk bakgrund än svensk. Flickor med utländsk bakgrund är de som oftast säger att de har begränsningar eller villkor.
Publikation: "Gift mot sin vilja" (Ungdomsstyrelsen 2009)
Kartläggning i tre storstäder
På uppdrag av Stockholm stad, Göteborgs stad och Malmö stad har Örebro universitet gjort en kartläggning för att undersöka det hedersrelaterade våldets karaktär och omfattning. Över 230 personer har intervjuats och cirka 6 000 elever i årskurs 9 har svarat på en enkät.
Enligt kartläggningen lever mellan 7 och 9 procent av unga i storstäderna med kollektivt legitimerat våld. Mellan 10 och 20 procent begränsas av oskuldsnormer. Både unga kvinnor och unga män är utsatta.
Kartläggningen visar att människor med olika etnicitet, religiös tro, sexuell läggning, könsöverskridande identiteter eller uttryck, ålder, funktionsnedsättningar, socioekonomisk status och bostadsort lever med en allvarlig utsatthet för våld och begränsas av hedersnormer.
Författarna skriver också att sociala mönster som tar sig uttryck i religiösa och kulturella övertygelser samt problem relaterade till marginalisering, migration, psykisk ohälsa och missbruk påverkar olika former av våld som utövas. Författarna påpekar att våld som förekommer i en hederskontext inte alltid är kopplat till hedersnormer.
Kartläggning i Uppsala – ”UNG 018”
I en kartläggning av förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck i Uppsala fick 1 063 niondeklassare på 13 Uppsala-skolor svara på en enkät. Frågorna handlade bland annat om tvångsäktenskap, sex före äktenskapet, könsstympning och olika typer av ofrihet.
Sammanställningen av enkätsvaren visade att av samtliga elever som deltog hade var femte flicka och var tionde pojke ett krav på sig hemifrån att vara oskulder när de gifter sig. Av flickorna med båda föräldrar födda utanför Norden svarade 66 procent att de har ett sådant oskuldskrav. För pojkarna i den gruppen var siffran 35 procent. Av de flickor som i enkäten uppgett att de inte själva får välja framtida partner uppgav 46 procent att de utsätts för fysiskt våld och 61 procent för psykiskt våld i hemmet. Motsvarande siffror för pojkar var 36 respektive 44 procent.
Svårt att mäta omfattningen
Socialstyrelsen fick 2017 i uppdrag av regeringen att kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i alla åldersgrupper i Sverige.
I uppdraget har Socialstyrelsen bland annat använt uppgifter från myndigheter, forskningsstudier, kartläggningar och regionala och lokala undersökningar, en enkät till socialtjänsten om deras kartläggningar av våld, samt intervjuer.
Hedersrelaterat våld och förtryck mäts på olika sätt och med olika metoder. Det innebär att resultaten i olika studier inte är jämförbara. Det är också vanligt att uppgifter som berör hedersrelaterat våld och förtryck ingår som en delmängd i befintlig statistik och att uppgifterna inte redovisas separat.
Socialstyrelsen konstaterar att det är mycket svårt att fastställa omfattningen av det hedersrelaterade våldet och förtrycket i Sverige. Uppdraget har därför inte varit möjligt att genomföra inom ramen för rapporten. Socialstyrelsen bedömer att arbetet behöver fortsätta för att undersöka, analysera och utveckla stöd och hjälp till personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Kontroller av flickors och kvinnors sexualitet
Det förekommer att flickor och kvinnor utsätts för så kallade oskuldskontroller, och att "oskuldsintyg" utfärdas. Oskuldskontroller kan ske både i den privata sfären och inom hälso- och sjukvården. Det finns kliniker som utför kirurgiska ingrepp i underlivet som ska bidra till att en blödning uppstår vid samlag, så kallade hymenoperationer. Oskuldskontroller och hymenoperationer har inget medicinskt motiv, utan är ett uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck för att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet.
Regeringen har gett en utredare i uppdrag att föreslå vilka åtgärder som behövs för att motverka att flickor och kvinnor utsätts för kontroller av sin sexualitet.
Publikation: "Åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet" (Dir. 2021:98)
I november 2022 utökades uppdraget. Utredaren ska också ta fram förslag på hur en lagstiftning ska se ut som kriminaliserar oskuldskontroller, "oskuldsintyg" och hymenoperationer.
Hbtqi-personers utsatthet för hedersrelaterat våld
Även hbtqi-personer kan utsättas för hedersrelaterat våld. Sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck som bryter mot en heterosexuell norm kan uppfattas som ett hot mot familjens heder. Det förekommer att unga hbtqi-personer i en hederskontext utsätts för så kallade omvändelseförsök. Omvändelseförsök förekommer även i andra miljöer än just hedersrelaterade.
Publikation: "Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige" (MUCF 2022)
En intervjustudie från RFSL Ungdom och ALMAeuropa visar att det nästan helt saknas skyddsnät för personer som drabbas av hedersrelaterat våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.
Publikation: "Våld mot hbtq-personer – en kunskaps- och forskningsöversikt"
Hedersrelaterade brott ska straffas hårdare
Från den 1 juli 2020 har det införts en ny, särskild straffskärpningsgrund för hedersrelaterade brott (Lag om ändring i brottsbalken, SFS 2020:349). Om ett motiv för ett brott har varit att bevara eller återupprätta heder, ska det ses som en försvårande omständighet när straffet ska bestämmas.
"Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet" proposition 19 mars 2020 på regeringens webbplats
Det är motivet som avgör om ett brott ska anses vara hedersrelaterat, inte typen av brott. Exempel på brott som ofta förekommer i polisanmälningar där man funnit ett hedersmotiv är enligt Polisen misshandel, hot, ofredande, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, dataintrång och olika former av sexualbrott. Även mord förekommer.
Hedersförtryck är nu även ett eget brott
Den 1 juni 2022 har en ny brottsrubricering införts i det fjärde kapitlet i brottsbalken. Det nya brottet hedersförtryck handlar om upprepade hedersrelaterade gärningar som riktar sig mot samma brottsoffer.
För att dömas för hedersförtryck ska gärningspersonen ha begått gärningarna för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Brottet kan innebära ett fängelsestraff på som lägst ett år och som högst sex år.
Den nya brottsrubriceringen har utformats på ett sätt som liknar brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Gärningspersonen och brottsoffret behöver dock inte vara närstående.
Regeringens webbplats: "Ett särskilt brott för hedersförtryck" (Prop. 2021/22:138) (2022)
