Blogg
Sida 4
Barns rätt till trygghet
2 May 2023
Alla barn i Sverige och i världen har rätt till att få växa upp i trygghet och med värdighet. Alla barn har rätt att vara önskade och älskade och respekterade. Alla barn har rätt att växa upp under värdiga former.
Det är vår övertygelse, att om barn får växa upp med dessa uppfyllda kriterier så skulle också vår värld vara mer harmonisk. Ett älskat barn kan själv ge kärlek, ett respekterat barn kan själv respektera sina medmänniskor.
Men detta är det ideala samhället och långt ifrån verkligheten. Vi lever i en svår värld där vuxna inte alltid finner sin plats, vi lever med krig, våld i nära relationer och vi lever med förtryck och med stora klasskillnader och ekonomisk utsatthet. Därför är det svårt för många barn att finna sin plats i sammanhanget. I familjen, i skolan och bland vänner.
I synnerhet nu när vi lever i en ekonomiskt mycket pressad tid, med en lågkonjunktur som pressar människor till det yttersta. Med hutlösa mat och elpriser, som rubbar många familjers ekonomier. Plötsligt finns inte utrymme för annat än just de basala behoven.
Vi har också precis kommit ur en svår pandemi, så för barn och unga kommer prövningarna tätt. Och det kan vara väldigt svårt att förstå. Framförallt som många barn redan nu drabbats av både pandemin och lågkonjunkturen. Fattigdom skapar utanförskap och många gånger psykiskt lidande.
Ekonomiskt svåra tider kan generera i arbetslöshet, missbruk och andra svåra prövningar. Och i allt detta finns barnen och ungdomarna, som till varje pris behöver trygghet.
Barn och unga får aldrig glömmas, utan alltid sättas i främsta rummet.
B K R O Barn
Våldets medicinska och psykosociala konsekvenser
2 May 2023
Att utsättas för våld kan bidra till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa, både på kort och på lång sikt. Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård, men också leda till bland annat kroniska smärtor, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom.
I befolkningsundersökningen "Våld och hälsa" var det betydligt vanligare att de tillfrågade kvinnorna och männen uppgav symtom på depression och riskbruk av alkohol om de också svarade att de hade utsatts för allvarligt våld. De uppgav också oftare kroppsliga symtom som huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel eller återkommande tarmbesvär jämfört med dem som inte varit utsatta. Det var även flera gånger vanligare att uppge symtom på posttraumatiskt stressyndrom och självskadebeteende.
Grövre våld leder till kroppsskador som går att beskriva och dokumentera. Skadorna består vanligtvis av blåmärken av olika slag, ofta placerade så att de går att dölja med klädseln. Frakturer och tandskador förekommer i några procent av fallen, liksom hjärnskakning. Ofta stämmer inte skadornas utseende med beskrivningen av hur de uppstått. Personal inom hälso- och sjukvården kan då fatta misstankar om misshandel.
Publikation: "Brott i nära relationer" Brottsoffermyndigheten 2014, fulltext i kunskapsbankens databas
I en norsk studie sökte cirka 13 procent av de misshandlade kvinnorna vård men ytterligare drygt knappt 12 procent angav att de egentligen borde ha gjort det.
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD
Personer som utsatts för våld i nära relationer kan uppleva allvarliga psykiska stressreaktioner med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som en relativt vanlig följd.
PTSD är ett allvarligt och långvarigt ångesttillstånd som kan uppstå efter traumatiska upplevelser. Det yttrar sig på olika sätt, men har alltid inslag av tre typer av psykiska symtom: återupplevande, undvikande av det som påminner om händelsen och överspändhet.
Symtomen vid PTSD liknar dem som förekommer vid en akut stressreaktion. Skillnaden är att en akut stressreaktion per definition pågår som längst fyra veckor. Människor som lider av PTSD till följd av våld uppvisar påtagligt sämre livskvalitet än genomsnittsbefolkningen.
Andra symtom på våldsutsatthet
Att leva i en våldsutsatt relation ger även ohälsa av annat slag. Det finns ett stort antal vetenskapliga artiklar och systematiska litteraturgenomgångar som visar att utsatta personer ofta drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa.
Bland de fysiska symtomen kan nämnas att mag-tarmproblem är minst dubbelt så vanligt hos våldsutsatta kvinnor och män. Hos kvinnor som utsatts för våld och övergrepp i barndomen och i vuxen ålder är även kroniska smärttillstånd av gynekologiskt slag vanligare. Det kan handla om bäckensmärtor eller underlivsbesvär i form av vestibulit eller vaginism, med samlagssmärtor och kroniska smärtor i muskler.
Även ångest och depression är vanliga symtom bland våldsutsatta. I den svenska studien ”Slagen dam” uppgav nästan en fjärdedel av kvinnorna att de var deprimerade. Resultaten i en senare svensk studie visade att kvinnor som utsatts för fysiskt, sexuellt eller kontrollerande psykiskt våld oftare rapporterade symtom på depression än kvinnor som inte utsatts. I synnerhet var detta sant för kvinnor som utsatts för kontrollerande psykiskt våld.
Mitt arv
30 Apr 2023
Man säger att redan i barndomen, så möter vi människor, som kommer att prägla oss för resten av våra liv. Dessa människor blir våra förebilder och inspirationskällor. Min stora förebild och inspiration är min farmor och hennes öde, liksom hennes skarpa intellekt och medvetenhet. Även min pappa räknar jag också som en helt avgörande förebild.
Mitt liv har ända sedan barndomen varit politik och social medvetenhet, där jag tidigt lärde mig de sociala orättvisorna, framförallt att människor föds med ett socialt arv. Så redan i födelse ögonblicket försvinner jämlikheten. Särskilt stora var skillnaderna när min farmor levde och när min pappa var barn.
Min farmor blev änka tidigt, och hon hade sju barn att ensam försörja och fostra. Hon gjorde detta med bravur, men priset för hennes stora ansvar, blev också tidigt en sviktande hälsa. Hon fick också stå tillbaks när det gällde hennes intellektuella kapacitet, detta då jag minns min farmor som en av de skarpaste intellekt jag mött. Hon hade inte den förmånen att kunna utveckla hennes begåvning och framförallt hennes analytiska och samhällsriktiga analyser.
På våra släktsammankomster, som var både stora och bullriga, samlades många syskon kring farmor och diskuterade pasionerat politik. Jag kommer ännu ihåg hur jag hellre lyssnade på deras politiska samtal, än lekte med mina kusiner.
På min pappas sida har politiken alltid varit närvarande i vardagen, som säkerligen är ett raktsigande arv ifrån min farmor. Pappa lärde mig allt om politik redan som barn, man kan säga att jag levde och andades politik från väldigt tidig ålder. Pappa överförde sin sociala medvetenhet till mig, han gav mig också tron att allt var möjligt. Han öppnade mina ögon för orättvisorna i samhället , men mest av allt gav han mig verktyget att tro på mig själv och lät mig förstå att kunskap är makt.
Så på min väg genom livet, har de flesta valen varit politiska och jag blev än mer radikal än min farmor och min kära far. Men mest av allt, har alla mina yrkesval handlat om att jobba mot sociala orättvisor och utsatthet. Men många tragedier har hindrat mig.
Men B K R O Kraft Force, Barn och Kvinnorätts Organisationen Kraft Force, är mitt arv till världen, och mitt sätt att slåss mot orättvisorna och att ta de utsattas sida.
- Detta hade aldrig varit möjligt utan min farmor och pappa. Vad jag än gör, var jag än befinner mig i livet, kommer alltid min farmor och min pappa att vara mina moraliska och inte minst politiska kompasser.
Annah Ally
Rätten till ett värdigt liv
26 Apr 2023
Sverige har blivit ett alltmer ojämlikt land. Resultatet av politiska beslut som spätt på klasskillnaderna och underlåtenhet att möta problemen är att landet dragits isär och är på väg att gå sönder.
Vi bor i dag i ett land som kan karakteriseras som såväl ett paradis för miljardärer som ett helvete för den som är fattig. De som upplever denna fattigdom kämpar varje dag för att kunna ge sina barn näringsriktig mat, ha råd med fritidsaktiviteter och semester och för att förhindra att kronofogden knackar på dörren eller hyresvärden kommer med en uppsägning av kontraktet.
Det handlar om hundratusentals människor som avstår från tandläkarbesök och mediciner av ekonomiska skäl. Det handlar om gamla med usla pensioner, det handlar om människor i tidigare eller aktivt beroende, det handlar om långtidssjukskrivna som bestraffas för att de inte kan arbeta, det handlar om personer med funktionsnedsättning vars ersättningar och rättigheter ständigt ifrågasätts och det handlar om flyktingar och asylsökande som förväntas överleva på 71 kronor per dag.
Samtidigt ifrågasätter en del högavlönade debattörer förekomsten av fattigdom i Sverige. ”Ingen svälter i Sverige” brukar de säga. Därmed förminskar de problemet med fattigdom så länge inte svält förekommer. Själva ifrågasättandet av fattigdomen leder till att alla som lever i ekonomisk utsatthet beläggs med skam.
Vi hör varje dag om att skolbarn inte får tillräckligt med mat hemma och att fler därför äter mer i skolan. Särskilt tydligt är detta på fredagar och måndagar eftersom helgen innebär hunger.
Barn drabbas – som så ofta – hårdast. Att gå hungrig och behöva använda urvuxna kläder är en sak, att inte ha råd att vara tillsammans med kompisar en annan. Nästan alla fritidsaktiviteter kostar pengar och inte ens skolan är fredad från avgifter trots att det är förbjudet i lag att ta ut avgifter för skolgång. Men när klassen ska åka på utflykt och alla förväntas bidra med ett par hundralappar blir följden att fattiga barn tvingas sjukskriva sig för att slippa betala.
Nu diskuteras dyrtiderna, inflationen och de skenande livsmedelspriserna. Sällan har vi väl sett så lite av politisk handlingskraft. Och när politiska beslut väl fattas så innebär de snarare att problemen förvärras. Förstår inte de styrande att försämringar för vuxna arbetslösa leder till svårigheter för den arbetslöses barn? Fattar de inte att fattiga föräldrar ger traumatiserade barn? Var beslutet att införliva FN:s barnkonvention i svensk lag bara ett sätt att dölja hur lite som görs?
Mycket skulle kunna göras. Till exempel höja barnbidraget, det är träffsäkert och lätt att administrera och ger direkta effekter för barnfamiljernas ekonomi.
Förbättringar kan göras för samtliga pensionärer med låg pension till exempel genom en höjning av garantipensionen. Eller se till att bostadsbidraget höjs i takt med kostnadsökningarna. Dagens höjda hyresnivåer riskerar att leda till massvräkningar som också kommer att drabba många barn.
Höj den skamligt låga ersättningen till flyktingar och asylsökande.
Att erbjuda skolfrukost till barn och ungdomar skulle ge bättre studieresultat och ge en välkommen avlastning för fattiga hushåll. Barn ska inte tvingas börja skoldagen hungriga.
Sjuk- och aktivitetsersättningen – som förut kallades förtidspension – innebär en politiskt beslutad fattigdom som drabbar hundratusentals vuxna som tvingas leva på som mest 11 190 kronor i månaden.
Vi organiserar människor för att förbättra våra villkor och bekämpa orättvisor. Att det i Sverige i dag jämsides med fattigdomen finns cirka 600 personer som var och en har en förmögenhet som överstiger ett tusen miljoner kronor är ett exempel på hur utvecklingen i Sverige gått fel under många år.
Rätten till ett värdigt liv gäller inte alla i Sverige i dag.
Att vara åskådare
3 Apr 2023
Vi är alla ibland någon form av åskådare, det kan vara på bussen, tåget, i affären och kanske på träningen. Men åskådare är man också i skolan, på lektionen , på rasten och med kompisgänget. Det är när man är en del av en grupp men kan också vara när man är enskild, det handlar om hur man betraktar sin omvärld.
Det handlar om vilka värderingar och normer vi själva har men också gruppen. Dessa är avgörande hur vi tolkar människorna runt omkring oss. Det styr hur vi exempelvis är i skolan men också hur vi är mot våra medmänniskor.
Åskådare
3 Apr 2023
När blir vi åskådare? Varje samhälle har sitt eget regelsystem, det som brukar kallar normer. Samhällets, gruppens och individens normer har stor betydelse för hur människor beter sig i olika situationer.
En sak är säker: Att vara åskådare är inte samma sak som att vara neutral. Med din tystnad skickar du signaler till både offer och förövare. Åskådaren kan öka offrets känsla av utsatthet. Samtidigt kan förövaren tolka åskådarens passivitet som ett tyst medgivande.
Faktum är att ju fler som ser på, desto mindre troligt är det att du eller någon annan gör något. Du ser någon utsättas för övergrepp, bli misshandlad eller mobbad. Chansen att du ingriper är minimal. Kanske tror du att just du har civilkurage när det verkligen gäller? Historien visar tyvärr att du förmodligen, liksom de flesta andra, helt enkelt är för feg.
Vi talar många gånger och även ibland sjunger om, att Sverige har blivit kallt, detta är tyvärr den bistra sanningen. Det handlar mest om att "man skall sköta sig själv och skita i andra." Vi såg det tydligt under pandemin, när människor var ute och rörde sig, trots att man ibland var smittad. Mötande personer med svaga immunsystem kunde det få dödliga konsekvenser... Naturligtvis hjälpte det till att vi hade en vag och urusel pandemipolitik.
Men hur fungerar annars vårt civilkurage? Ger vi verkligen alltid en hjälpande hand till exempelvis någon som blir misshandlad på gatan? Ingriper vi alltid när en medmänniska behöver oss? Var är vårt civilkurage, när det gäller att protestera mot elpriserna och matpriserna osv? Människor lever alltmer under existensminimum till följd av de skyhöga el och matpriserna, i reportage i tidningar säger barnfamiljer, att föräldrarna hoppar över någon måltid varje dag för att barnen skall få äta sig mätta. Men alla barn är inte förunnade att kunna äta sig mätta.
Hade det varit nere i Södra Europa, hade man aldrig accepterat varken el eller matpriserna, man hade gått man ur husen och ut på gatorna och torgen och protesterat...
Men i Sverige finner man sig i det mesta, man låter sina barn gå hungriga och man accepterar att elpriserna försätter vanliga människor i konkurs...
I Sverige dödas varje år kvinnor av våld i nära reationer, många av dessa sökte kontaktförbud, men som avslogs av åklagare. Just för att man inte ansåg att hotet var tillräckligt stort. Fortfarande är kvinnovåld en farsot i det svenska samhället och ännu har vi inga lösningar på det. Fortfarande är det ett gigantiskt systemfel.
Vad behövs för att människor skall engagera sig, vad krävs för att vara en god medmänniska och stå upp för varandra? Vi måste våga ta tillbaka vårt civilkurage.
Jag vågar, gör du?
Zelda Strömbäck
Den internationella kvinnodagen 2023
8 Mar 2023
Idag är det den internationella kvinnodagen, det är en dag av stor betydelse för många kvinnor världen över. För faktum är att vi kvinnor alltid fått kämpa för våra rättigheter, för vi lever i männens värld. Vi får aldrig glömma de djärva kvinnorna som gick före oss, och som lade grunden för ett rättvisare och jämställt samhälle världen över.
När jag tittar tillbaks på min mormor och farmor, ser jag kvinnor som fick kämpa hårt i männens värld. Min mormor kämpade sig till ett bra jobb, som inte var en självklarhet när man kom ifrån arbetarklassen och med detta så möttes hon också av typiska fördomar, som om hon använde sitt utseende eller att hon även gått sängvägen för att få framgång. Min mormor vågade vara annorlunda och vågade i alla lägen vara sig själv. Kanske till stor del för att hennes föräldrar uppfostrade henne så och gav henne modet. Men än idag kan jag höra kommentarer om min mormors resa, inte vänligt utan fördomsfullt. Själv skrattar jag åt hatarna och jag omfamnar varje dag min mormors mod att vara sig själv. För hon brydde sig inte alls om de normgivande könsrollerna.
Min farmor var intelligent som få, stark och orädd. Men fångad i ett orättvist öde, där hon blev änka tidigt och fick ensam uppfostra sju barn. Hon hade ryskt påbrå, vilket gjorde att hon fastnade ännu mera i fällan av både fördomar och diskrimineringar. För hennes prioritering var först och främst alltid hennes barn. Vilket också gjorde att hon tvingades acceptera villkoren i männens värld.
Men jag kommer ihåg min farmor som alldeles bländande och storslagen. Hennes intellekt var som en ocean, allt kunde hon och allt var hon. Det var min farmor som lärde mig politik och gav mig intresset för politik och även samhällsdebatten. Det var min farmor som gjorde mig medveten om socialismen och feminismen. Hon gav mig också arvet att alltid stå på de svagas och utsattas sida. Så sannerligen gav min kära farmor mig hela världen.
Så många gånger går mina tankar till min farmor, och det är med sorg jag känner att hon aldrig fick den chansen att utveckla sig till sin fulla potential. Hon blev ett offer i det patrikata systemet. Men vilken kvinna, min stora förebild!
Min mamma var en kvinna av sin tid, med sextio och sjuttiotalets frigörelse. Hon var sanneligen en stark och modern kvinna, men i vissa fall betydligt mer traditionell än sin egen mamma. Ibland har jag tänkt att min mormors liv påverkade min mamma att bli lite mer konservativ. Tyvärr hann aldrig min mamma att bli gammal, men hennes stora avtryck är den enorma kärleken och empatin hon hade för alla människor. Tveklöst berörde min mamma många människor, jag förstod tidigt att hon inte bara var familjens medelpunkt utan att hon hade den effekten på många människor. Det blev ödsligt och tomt den dagen mamma lämnade jorden.
Som jag ser det , är medvetenhet en resa som skapar ett mönster genom flera olika generationer. Min medvetenhet har jag fått genom min släkts resa och erfarenheter genom deras liv. På samma vis kommer mina döttrar att ärva mina erfarenheter, men ställningstagandet är deras eget. Jag vet heller inte vilken betydelse mitt liv kommer att ha för dem i deras ställningstagande.
Men en sak vet jag, mitt liv präglas av kamp på många olika plan. För mig är kampen lika naturlig som att andas, mitt liv har präglats av feminismens tankar liksom socialismens ideal. Men det har mest av allt handlat om att vara de svagas röst.
Det är min absoluta öertygelse, att feminismen fortfarande har många kamper kvar och lång väg att gå. Att det är stor skillnad på feministiskt arbete och jämställdhet. I vårt land vill vi gärna påstå att vi kommit långt i vårt arbete för jämställdhet, samtidigt har vi familjerätterna som strävar att tilldöma gemensam vårdnad även när våld förekommer. Vi har kvinnojourerna vars finansiering grundas på de kommunala bidragen, vilket gör att kvinnojourerna därmed har anmälningsplikt gentemot de hjälpsökande våldsutsatta kvinnorna med barn som söker deras hjälp.
Så sannerligen har vi lång väg att gå, men tillsammans är vi starka. Varma gratulationer på den internationella kvinnodagen! Det är en dag att känna stolthet över att vara kvinna.
Annah Ally
Vierge moderne
Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor...
// Edith Södergran
Feminism och jämställdhet
7 Mar 2023
Över hela världen har kvinnor och tjejer mindre makt än män – ekonomiskt, politiskt och över den egna kroppen. Det betyder inte att kvinnor och tjejer är det svagare könet, utan att kvinnors och tjejers position i samhället är svag.
Jämställdheten berör inte bara kvinnor som individer, utan är en förutsättning för en demokratisk, rättvis och hållbar utveckling i världen. Sida pekar exempelvis på studier som visar samband mellan ökad jämställdhet och minskad fattigdom.
FN:s kvinnokonvention, Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, trädde i kraft 1981, och i början av 2000-talet antogs åtta mål, de så kallade milleniemålen, för att utrota fattigdomen i världen till år 2015. Två av delmålen är jämställdhet mellan könen och minskad mödradödlighet.
Vid FN:s toppmöte i september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Mål 5 är att uppnå jämställdhet och alla flickors och kvinnors egenmakt.
Huvudmålet har 9 delmål. Här är de tre första:
- 5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt.
- 5.2 Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering.
- 5.3 Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning.
Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regeringen har satt upp sex mål för att nå dit:
- En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. - Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. - Jämställd utbildning
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. - Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. - Jämställd hälsa
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Utifrån det sjätte delmålet har regeringen med stöd i riksdagen tagit fram en Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Enligt UN Women är våldet mot kvinnor och flickor ”en av de mest utbredda kränkningarna av mänskliga rättigheter i världen”. Så länge det pågår kan inte rättvisa mellan män och kvinnor uppnås. Våldet tar sig uttryck genom allt från fysiskt, psykiskt och sexuellt våld till människohandel, tvångsgifte och påtvingade graviditeter.
UN Women har visat att kvinnors sysselsättning och möjlighet att äga mark är centralt när det gäller avskaffandet av våldet. När kvinnor har sin egen inkomst har de mer att säga till om och kan vara mindre utsatta för våld i hemmet. Women for Women International har också visat att det könsrelaterade våldet ökar i konflikter och att våldet mot kvinnor är ett av de största hindren för utveckling och fred. Även FN:s resolution 1820 erkänner att sexuellt våld används som krigsstrategi och att det kan försvåra arbetet för säkerhet och fred.
Ekonomisk makt, politisk makt och makt över den egna kroppen hänger samman. Mäns våld mot kvinnor är inte ett isolerat område utan berör hela samhället, över hela världen. Att arbeta för jämställdhet är därför avgörande för att avskaffa mäns våld mot kvinnor. Detta betonas särskilt i Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.
B K R O Kraft Force
Matpriserna skenar
6 Mar 2023
Sajten Matpriskollen larmar om en rekordstor ökning av matpriser i butikerna.
Barnmat och välling är två av produkterna som toppar listan.
Vår svaga krona gör att de svenska priserna sticker iväg extra mycket.
Matpriserna skenar. Prisökningen på mat i februari är den största sedan den oberoende sajten Matpriskollen började mäta 2015. Barnmat, välling och blöjor toppar listan på de varor som ökat mest i pris i svenska butiker.
– Vi har aldrig sett något liknande, säger sajtens grundare Ulf Mazur.
I februari ökade matpriserna med 2,5 procent jämfört med januari.
– Vi tittar på vad produkter kostar i slutet på månaden och i början på månaden. När det är så här brett, 2,5 procent på en månad på matrelaterat och 2,1 procent på alla varor i snitt, för hela 2021 var det 1,1 procent på totalen. Det är klart att det är dramatiskt, säger han till Ekot.
Han säger till TT:
– Det går inte ihop för många. Det börjar bli ett problem som politiker behöver göra något åt, särskilt för exempelvis ensamstående med barn. De som har det tuffast måste ha mat på bordet.
Ulf Mazur uppger att blöjor ökat 10,8 procent bara i februari. Flera sorter av välling ökat med omkring 20 procent.
Även djurmat, grönsaker, snacks och godis har ökat betydligt i pris. Enligt Ulf Mazur handlar det inte längre om det jordbruksnära, som i början då matpriserna drog iväg.
Nu finns ökningarna på allt, och i alla led. Förpackningar, transporter och råvaror, och så förstås allt som är importerat.
Mazur konstaterar att varje procent som matpriserna stiger innebär ökade kostnader för konsumenterna på tre miljarder kronor.
Orsakerna till att matpriserna stiger är flera, säger Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal til TT.
Pandemin, klimatproblemen och kriget i Ukraina påverkar alla länder. Men en sak sticker ut för Sverige: vår svaga svenska krona.
Det sistnämnda gör att svenska priser sticker iväg extra mycket.
– Det är den värsta häxbrygden som kokats ihop, säger han till nyhetsbyrån.
Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, säger att de kraftigt stigande matpriserna är en signal om att inflationen fortsätter – och den kan också bita sig fast.
Persson anser att Riksbanken måste höja styrräntan ytterligare.
– Riksbanken behöver agera. De kommer att behöva höja mer än vad som sades i deras tidigare prognos, säger han till TT.
Kritiken mot kontakt förbudet
4 Mar 2023
Det var med glädje som vi på B K R O tog emot nyheten att regeringen kommer att stärka kontaktförbudet. Få åtgärder i bekämpandet av kvinnovåldet i Sverige, har just varit så verkningslösa som kontakt förbudet.
Utan överdrift hade många kvinnors liv kunnat räddats genom åren, om just kontakt förbudet hade fungerat. Statsministerns och regeringens handlingsplan kring kontaktförbudet, är väl genomtänkt. Så av denna anledning, hoppas vi nu att detta kan bli en viktig hörnsten i arbetet mot kvinnovåld.
Men det är ändock så oerhört viktigt att belysa när kontaktförbuden inte fungerat, eller ens beviljats. Många gånger har mordoffer desperat sökt kontaktförbud , men man har avslagit deras ansökan med motivering att utsattheten inte varit tillräckligt stor eller hotet. Med dessa motiveringar har allt för många kvinnor fått betala med sina liv.
Vi har genom åren fått ta del av skrämmande historier kring polis och åklagares arbete kring kontaktförbudet. Och bristerna är många och stora, framförallt upplever vi att kvinnovåld rent allmänt prioriterats lägre i rättsväsendet liksom även i det lagstiftande arbetet.
Några korta historier som vi skulle vilja påminna läsarna om kring kontaktförbudet är dessa:
- En väldigt hotad och utsatt kvinna med flera barn, utsatt för upprepade mordförsök, sökte kontaktförbud. Hon blev kallad till polisen tillsammans med hennes advokat för att utreda hennes rätt till kontaktförbudet.
( Gången som följer är alltså att behovet av kontakt förbud utreds av polis, som sedan skickar undersökningen till åklagare, som tar beslut huruvida kvinnan har rätt att erhålla kontaktförbud eller ej.)
När denna kvinna satt vid polisen med hennes advokat, ringer plötsligt kvinnans fd man till advokatens mobil och hotar kvinnan och advokaten framför polisen som undersöker kvinnans rätt till kontaktförbud. När de senare lämnar polishuset, är både advokaten och kvinnan övertygad om att ett kontaktförbud kommer att bifallas henne. Utredningen gjordes på fredagen och redan på måndagen får advokaten avslag på ansökan och det märkliga i detta var att åklagaren hade stämplat avslaget innan polisen var klar med utredningen om rätten till kontaktförbudet.
- Det som sedan hände kvinnan var att hotbilden trappades upp ytterligare, ett nytt våldsdåd, evakuering avpolis från hemmet, familjen placerad på en helt annan ort med omgjorda identiteter.
- Ensamstående kvinna utan barn i ett destruktivt förhållande, som hon hela tiden försökte bryta upp från. Mannen övervakade henne och hotade henne och hennes familj till livet. Kvinnan isolerade sig allt mer i rädsla att mannen skulle avsluta sina hot att döda henne.
Hon sökte vid tre tillfällen kontaktförbud, samtliga gånger avslogs ansökningarna, med motiveringarna att det inte fanns en tillräckligt stor hotbild kring henne.
- Kvinnan dödades av mannen som bröt sig in i hennes bostad en natt.
Kvinna med flera barn som familjerätten tilldömt fd mannen delad vårdnad av barnen, trots att hon framför barnen misshandlats svårt upprepade gånger av fadern till hennes barn. Hennes önskan var att slippa träffa mannen vid växlingen av barnen.
Polis och åklare ansåg att inte bhov av kontaktförbud förelåg, utan avslog ansökan.
- Denna kvinna dödades i sin hall inför barnen, när mannen kom för att lämna barnen.
Sveriges arbete kring våldsutsatta kvinnor har varit en lång väg av misslyckanden i våra ögon, så mycket skulle och borde ha gjort för länge sedan. Att möta alla offer i en ofungerande rättsapparat, förändrar för alltid våra ögon. Så många tragedier, så många människoliv och så många förstörda liv. Vi kommer aldrig att sluta vårt arbete, innan alla offer får upprättelse, detta kommer inte att ske under vår livstid.
// B K R O Kraft Force
Regeringens arbete mot kvinnovåld
3 Mar 2023
Statsminister Ulf Kristersson presenterade på torsdagen regeringens krafttag mot kvinnovåld. Han underströk även att kvinnovåldet är ett lika allvarligt som gängkriminaliteteten. Det glädjer oss på B K R O att statsministern tar allvarligt på kvinnovåldet och att åtgärderna som regeringen tänker införa är kraftiga!
Ett kontaktförbud ska kunna tvinga en kvinnomisshandlare bort från en hel kommun – med fotboja som kontroll. Samtidigt ska polisen få större befogenheter och kunna bryta sig in för att meddela kontaktförbud, när regeringen nu satsar hårt mot kvinnovåld.
– Våldet mot kvinnor är precis lika allvarligt som gängbrottsligheten och borde få minst lika mycket uppmärksamhet från polisen och lagstiftarna, säger statsminister Ulf Kristersson.
– Varje år mördas ett femtontal kvinnor i nära relationer, och vi vill nu stärka skyddet för kvinnor och barn som utsätts för hot och våld, säger statsministern. Han fortsätter:
– Det finns skäl till att kontaktförbud existerar, och det här är män som är farliga för de kvinnor som de misshandlar, eller de barn som riskerar att misshandlas igen. Kontaktförbud är extremt viktigt och då ska de efterföljas också, vi vill till exempel kunna utvidga området som kontaktförbudet kan gälla, så att kvinnan kan vara säker.
Ett konkret förslag är att polisen ska kunna göra husrannsakningar för att delge kontaktförbud, som ju inte börjar gälla förrän de delgetts. I dag finns inget verktyg för att delge det till någon som man inte får tag på. Om personen till exempel inte öppnar dörren när polisen knackar på kan polisen inte ta sig in till personen.
Ytterligare ett nytt förslag gör gällande att kontaktförbudet även ska gälla under rättegångar.
– Det ska vara trygga rättegångar där kontaktförbudet gäller under själva rättsprocessen, så kvinnan inte ska kunna bli hotad där, säger Ulf Kristersson.
Statsministern vill också se över möjligheterna till hårdare straff och obligatorisk häktning för grov kvinnofridskränkning. – Vi tycker att dessa brott är precis lika allvarliga som den grova gängbrottsligheten, men den tar mycket mindre uppmärksamhet i fråga, eftersom den inte sker under lika spektakulära former.
Regeringens nya förslag för att hindra kvinnovåld
• Vill kunna utöka möjligheten att öka området för ett kontaktförbud, till att exempelvis kunna gälla en hel kommun och övervakas med fotboja.
• Vill att kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som skydd i en rättsprocess där brottsoffer eller vittnen riskerar att utsättas för våld eller hot.
• Polisen ska kunna använda husrannsakan för att kunna delge kontaktförbud.
www.bkro.eu
Barnfattigdom
2 Mar 2023
Det finns flera internationella definitioner av fattigdom, men definitionerna är inte alltid användbara för Sverige. Med barn som lever i fattigdom menar vi är barn vars föräldrar regelbundet är i behov av akut ekonomiskt stöd för att kunna ombesörja familjens basbehov, som mat, hyra och el. Vi menar också barn som riskerar att hamna i ett socialt utanförskap, på grund av familjens knappa ekonomiska förhållanden.
Till exempel genom att inte kunna delta i fotbollsträningen eftersom skor och medlemskap i klubben kostar för mycket, att inte kunna hänga med kompisarna på bio, ta en fika på stan eller gå på klasskompisens kalas – barnet hamnar snabbt utanför den sociala gemenskapen.
Relativ ekonomisk utsatthet, även kallat ”relativ fattigdom”, definieras som att ha en inkomst under 60 procent av medianinkomsten, enligt Socialstyrelsen. Det innebär exempelvis att barn till föräldrar med försörjningsstöd anses leva i relativ ekonomisk utsatthet.
// B K R O Barn
Kort om rasismen
2 Mar 2023
Rasism är en teknologi som:
- Klassificerar människor i särskilda kollektiva enheter. Kalla det raser, kulturer, etniciteter, folk eller närbesläktade begrepp, som tillskrivs nedärvda essenser och särdrag.
- Inordnar dessa enheter på en skala mellan polerna av värdefullt och värdelöst liv.
- Skapar och upprätthåller en ojämlik fördelning av status, privilegier, resurser, möjligheter och rättigheter till dem som associeras med de föreställda enheterna.
- Positionerar människor i enlighet med logiken att var sak ska vara på sin plats.
- Naturaliserar den ordning som teknologin etablerar.
- Bevakar de gränser som teknologin skapat och premierar.
Sammanfattning av feminism
2 Mar 2023
Vi närmar oss med stormsteg den 8 mars, innan detta hade vi tänkt skriva lite om feminismens historia genom åren.
Jämställdhet mellan kvinnor och män
Feminismen värnar om kvinnors och mäns lika värde och rättigheter. Många feminister anser att vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Feminister arbetar för att detta ska förändras så att kvinnorna får samma politiska, sociala, juridiska och ekonomiska möjligheter som männen.
Vi påtvingas tidigt våra könsroller
Tidigt inskolas vi människor i att tänka, handla och fungera i roller. Människan har från början få biologiska behov, utan formas av den miljö som hon lever i. Som en tänkare sa: "Människan är den galge som vi hänger olika roller på." Med det menas att vi människor föds in i en kultur och mycket snart tvingas vi in i olika roller, som för kvinnor t.ex. rollen som mor, älskarinna, hushållerska och maka.
Kvinnor förväntas därför leva i dessa roller i umgänget med andra. Feminister anser att det råder ett förtryck i dessa könsroller. Det är ett herre-slavförhållande. Mannen är det första könet medan kvinnan är det andra könet. Med det menas att det är mannen som bestämmer hur kvinnan ska vara och att kvinnan ska underordna sig mannen.
En av centralgestalterna inom feminismen, Simone de Beauvoir (1908-1986), skrev en bok under 1940-talet med titeln Det andra könet. Hon menade att kvinnan i historien har varit underordnad mannen. Ibland har kvinnan tvingats in i denna roll, ibland har hon själv valt att anpassa sig till den rollen.
Lång väg kvar till ett jämställt samhälle
Feminismen anser att kvinnokampen för jämställdhet har kommit en bit på väg i den västerländska kulturen, men inte i stora delar av den övriga världen. Där finns mycket att göra, men även här i vår kultur finns mycket kvar av ojämställdhet, enligt feminister. På ytan verkar relationen mellan man och kvinna tämligen jämställd, men ofta visar sig förtryckande könsroller så snart ett par skaffar barn.
- Vem är hemma med barnen?
- Vem lagar maten?
- Vem städar?
- Vem går upp på natten och tröstar barnet?
- Vem är det som är ute och arbetar och gör yrkeskarriär?
- Vem är det som har den högsta lönen?
Feminister anser att svaren på frågorna tydliggör det dolda förtryck som kvinnor är utsatta för.
Kvinnokampen bidrar även till att mannen befrias från förtryckande könsroller som hämmar honom. Många män lider av konkurrensen och prestationstänkandet i den manliga världen och skulle vilja öppna sig för ett rikare känsloliv istället för att ha kravet på sig att inte visa känslor.
Det finns hopp om att ändra dessa förtryckande könsroller. Simone de Beauvoir skrev "Man föds inte till kvinna - man blir det."
Feminismens grundidé
Det är inte lätt att definiera begreppet "feminism". Mycket allmänt skulle man kunna säga att feminismen är ett kritiskt perspektiv som syftar till att påvisa och förändra de maktstrukturer som är knutna till kön.
Feminismens grundläggande idéer utgår alltså från en uppfattning om att makten i samhället är orättvist fördelad mellan män och kvinnor. Tanken om att makten är orättvist fördelad i samhället och att könstillhörighet inte ska påverka en individs möjligheter, är i stort sett det enda som förenar alla feminister. För när man frågar hur en rättvisare fördelning ska uppnås går åsikterna isär. Det gör de också när man diskuterar vilket slutmålet är, d.v.s. hur en rättvis fördelning mellan män och kvinnor ser ut.
Historisk tillbakablick
Feminismen föddes ur upplysningstidens tanke om alla människors lika värde. Under 1800-talet fördes feministiska tankar fram inom ramen för de flesta politiska ideologierna, konservatismen undantagen.
En av liberalismens främsta förgrundsfigurer, John Stuart Mill, argumenterar i Kvinnans underordnade ställning för kvinnors jämställdhet utifrån liberala grunder. Han menar att samhällsutvecklingen hämmas av att förvägra kvinnorna lika rättigheter. Detta eftersom halva befolkningens kapacitet inte tillvaratas. Som medlem av underhuset föreslog Mill 1867 att ordet "man" skulle ersättas med ordet "person" i syfte att ge män och kvinnor lika rösträtt.
Den socialistiske tänkaren Friedrich Engels menar i Familjens, privategendomens och statens ursprung att orsaken till kvinnoförtrycket finns i den monogama familjen, som baseras på mannens välde och vars ändamål är att avla barn för att föra vidare faderns förmögenhet. Engels föreslår därför att den privata äganderätten avskaffas och att samhället tar över ansvaret för uppfostran.
Under början av 1900-talet ledde kravet på kvinnors lika rättigheter i samhället till att kvinnor fick rösträtt i flera europeiska länder. På 1960-talet aktualiserades feminismen på nytt, framförallt inom olika vänsterrörelser. Idag hör vi ordet feminism titt som tätt i samhällsdebatten och liksom på 1800-talet kommer rösterna från såväl vänster- som högerhåll. Sedan 1990-talet har de flesta politiska partier lagt fram krav på kvinnors jämställdhet och också gjort anspråk på att kalla sig för feministiska.
En generell kritik
En punkt på vilken många feminister kritiserat andra politiska filosofer gäller hur de dragit gränsen mellan offentligt och privat. De synpunkter man då använt påminner en hel del om de som Engels förde fram. I sin kritik har feminismen vänt sig mot hur man, genom att låta äktenskapet och familjen tillhöra det privata, undviker att göra något åt förtrycket av kvinnor där det är som störst. För familjen fyller åtminstone två funktioner i bevarandet av könsrollerna. Det är familjens barnuppfostran som håller liv i de traditionella könsrollerna. Familjelivet har dessutom cementerat en orättvis fördelning av uppgifter, vilket gör det svårare för kvinnor att hävda sig utanför familjen.
Men feministernas praktiska slutsatser av de här förhållandena varierar alltså. Det finns feminister som hävdar att familjen måste göras till en del av det politiska området, medan andra helt enkelt vill avskaffa familjen som institution!
Likhetsfeminism
Den feminism, som likt Wollstonecraft anser att det är först när kvinnor ges samma rättigheter som män som de traditionella könsrollerna kan upphöra, kallas vanligen likhetsfeminism. Likhetsfeminismen menar att män och kvinnor, frånsett de rent kroppsliga skillnaderna, är lika väl rustade. Eventuella skillnader man ändå kan iaktta är ett resultat av yttre påverkan. Den yttre påverkan kan vara hur flickor och kvinnor påtvingas en handikappande kvinnoroll och orättvis särbehandling som resulterar i att de hamnar i en förtryckt situation. Den medför att kvinnor har lägre löner än män även när de utför samma arbete. Kvinnor ges därtill inte samma möjligheter att utveckla sina förmågor.
Särartsfeminism
Mer radikala feminister menar att det inte räcker med att kvinnor ska behandlas på samma sätt som män. Särartsfeminister ser orsaken till förtrycket som något betydligt mer grundläggande än att det bara skulle vara en fråga om yttre påverkan. De menar att begrepp som frihet, rättighet och rättvisa har skapats utifrån en manlig erfarenhet. Så även om män och kvinnor behandlades lika utifrån dessa begrepp, så skulle kvinnan kvarstå i en förtryckt position eftersom det är männen som definierat begreppen. Begreppen måste därför ifrågasättas samtidigt som andra mer kvinnliga värden, t.ex. känsla och intuition ska uppvärderas.
Särartsfeminismen menar därför att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.
-Feminismen som ideologi kommer vi att fortsätta diskutera kring fram till den 8 mars.
Barnsoldater i gängkrigen
13 Feb 2023
Vad är det som pågår? Ja, det är nog många som svär av ilska och förtvivlan när de läser alla pushnotiser om nya våldsdåd runtom i Sverige. Värst är läget i Stockholm. Man skulle kunna tala om ett skifte. Det vi ser nu är en mer brutal utveckling som har krupit ned i åldrarna.
Juristen Evin Cetin talar i sin bok ”Mitt ibland oss” om narkotikans barnsoldater. I ett av världens rikaste och fredligaste länder har vi fått en generation pojkar, ofta bara 11-12 år gamla, som rekryteras in i narkotikahandeln. De handskas med droger, pengar – och tunga vapen.
Det brukar dröja ända upp till 25–årsåldern innan de delar i hjärnan som möjliggör konsekvenstänkande är helt färdigutvecklade. Vad som kan ske när unga, ofta narkotikapåverkade, killar springer runt med automatkarbiner är inte svårt för oss vuxna att räkna ut. Sverige är inte Kongo-Kinshasa eller Sudan, men parallellerna förskräcker.
Senaste exemplet skedde i Stockholmsförorten Skogås där en 15-årig pojke sköts till döds på en sushirestaurang. En annan 15-årig pojke är häktad i sin frånvaro på sannolika skäl för mord. Sedan tidigare sitter också en 17-åring häktad misstänkt för medhjälp.
Dådet kan kopplas till den våldsspiral som eskalerat i Stockholm sedan mordet på en kriminell nyckelfigur på juldagen.
Förra året sköts 30 personer till döds i huvudstadsområdet. Vi är bara i början av februari men redan har fyra personer skjutits ihjäl, tio bomber detonerats och minst 15 skjutningar ägt rum. Egentligen började den dödliga rivaliteten mellan kriminella gäng i Stockholm 2015. Sedan dess har gängen blivit fler men våldet gått upp och ned. Skillnaden i dag är att de kriminella blivit betydligt yngre. Den senaste månaden har minst 19 personer häktats och av dem är tio stycken ännu inte myndiga. Det svenska rättsväsendet är byggt för ett annat samhälle. Kriminella var vuxna och människor vågade vittna. I dag är fängelserna fullbelagda med unga brottslingar.
Sverige behöver ta ett omtag och skapa mer anpassade ungdomsanstalter. Kommunernas HVB- och SiS-hem är både dyra och ineffektiva. Samhällets misslyckande är totalt på det här området. Socialtjänsten måste kliva in och hjälpa familjer tidigt. Om nödvändigt bör barnen få systematisk behandling i familjehem snarare än på institutioner som närmast fungerar som brottsuniversitet i dag.
Någonting måste göras omedelbart, även om långsiktiga lösningar, är det vi måste sträva efter. Rekryteringen av barnsoldater måste stoppas till varje pris.
