B K R O

B K R O är är den delen av  organisationen som specialiserar sig på kvinnor som lever eller har levt i våldsutsatta relationer. Konsekvenserna av våldet är många och svåra. Här följer kortfattad information.

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer omfattar fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Det förekommer i alla samhällsklasser och i alla åldersgrupper. Våldet är en brottslig handling och en kränkning av grundläggande friheter och rättigheter.

Fysiskt våld

Fysiskt våld kan se mycket olika ut. Det kan vara allt ifrån örfilar, slag, sparkar, knuffar, stryptag eller kvävningsförsök till användande av olika vapen och mord.

Psykiskt våld

Psykiskt våld kan handla om att bli hotad och skrämd med fysiskt våld eller att bli förnedrad och tvingad till kränkande handlingar. Det kan även handla om att barnen utnyttjas för att få kontroll över den andra föräldern. Att bli isolerad och inte få utöva sina intressen, röra sig fritt eller umgås med släkt och vänner är också psykisk misshandel. Våldet kan även utövas digitalt genom kontroll och trakasserier via telefon, dator och appar.

Sexuellt våld

Sexuellt våld innebär allt från sexuella trakasserier till våldtäkt. Det kan vara ovälkommen beröring, att tvingas till sexuella handlingar, att bevittna sexuella handlingar eller att bli sexuellt kränkt på något annat sätt.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld är en form av kontroll. Det kan handla om att bli tvingad att lämna ifrån sig inloggningsuppgifter till bank-id eller att bli pressad att ta lån eller att bli förbjuden att gå till jobbet och därmed förlora arbetsinkomst. Det kan göra att man hamnar i en svår ekonomisk situation med långvariga skulder som gör det ännu svårare att lämna relationen.

 

Mäns våld mot kvinnor förekommer över hela världen och inom alla kulturer. Det erkänns idag som ett globalt samhällsproblem och en kränkning av mänskliga rättigheter.

Mäns våld mot kvinnor definieras av FN som "Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet."

Enligt Världshälsoorganisationen WHO har mellan 30 och 60 procent av alla kvinnor någon gång under sin livstid utsatts för fysiska och/eller sexuella övergrepp. 

 

Våldets mekanismer

Våld i nära relationer kan anta många former. Det kan vara både fysiskt, psykiskt och sexuellt, materiellt och ekonomiskt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Genom ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker förövaren kontrollera och utöva makt över den som utsätts. 

Våldsutövningen kan liknas vid en process där den som är utsatt i allt högre grad tvingas anpassa sig till en vardag som präglas av våld. Anpassningen leder ofta till isolering och ökat beroende av förövaren. Att det förekommer perioder utan våld gör att det går att bibehålla en förhoppning om att relationen ska förbättras och att övergreppen ska upphöra.

Om våldet fortsätter och blir grövre/mer frekvent kan anpassning och normalisering bli en överlevnadsstrategi. En psykologisk nedbrytningsprocess skapas där den utsattas självkänsla och självförtroende gradvis försämras. Det är inte ovanligt att den som utsätts för våld internaliserar de motiv som förövaren anger för sin misshandel. Internalisering innebär att offret tar över förövarens verklighetsuppfattning.

Begränsningen av livsutrymmet och handlingsfriheten sker gradvis och innebär att nätverket av vänner, släkt och bekanta blir allt mindre. Förövarens bild av relationen blir den dominerande.

I en nära relation kan det fysiska våldet ta sig uttryck i form av allt från knuffar, slag, sparkar, stryptag eller kvävningsförsök till användandet av olika vapen. Förövaren väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av kroppen så att blåmärken och andra skador inte ska upptäckas av utomstående. Våldet kan även ge upphov till skador som inte går att dölja, som frakturer, ögonskador, rivmärken, blåmärken och sår på exponerade delar av kroppen.

Sexuellt våld innebär allt från ovälkommen beröring till att tvingas utföra sexuella handlingar eller utsättas för sådana, inklusive våldtäkt, eller att bevittna olika former av sexuella handlingar. Offret kan också fotograferas eller filmas i ett sexuellt syfte mot sin vilja.

Ibland utövas det sexuella våldet i nära relationer i samband med misshandel. Gränserna mellan övergrepp och frivilligt sex riskerar då att bli oklara för den våldsutsatta som tvingas vara sexuellt tillgänglig för att undvika andra former av våld.

Olika former av isolering, verbala kränkningar, känslomässig utpressning, skambeläggande samt utnyttjande av barnen för att få kontroll över den andra föräldern är exempel på psykiskt våld i nära relationer.

Det psykiska våldets nedbrytande konsekvenser i kombination med att förövaren växlar utövandet av våld med ömhet och kärlek gör det oförutsägbart. Det blir därmed väldigt svårt att värja sig emot. Växlingen mellan våld och värme leder ofta till att den utsattas känslomässiga band till förövaren stärks medan självförtroendet och självkänslan påverkas negativt, något som gör det svårare att ta sig ur relationen. Hot kan även riktas mot barn, husdjur eller nära vänner. Stalkning och andra trakasserier är ytterligare exempel på psykiskt våld.

Våldet kan även bestå av materiell skadegörelse, exempelvis att förövaren slår sönder möbler och andra saker i hemmet. Den utsatta personen kan också tvingas att själv förstöra ägodelar av särskild betydelse. Våldet kan också riktas mot husdjur.

Ekonomiskt våld kan också vara en del av våld i nära relationer. Förövaren kan ta kontroll över ekonomin och materiella tillgångar för att på så sätt öka isoleringen, utsattheten och göra det svårare att lämna relationen. Efter en separation kan skulder eller en dålig position på arbetsmarknaden som ett resultat av våldet påverka den som utsatts under lång tid. En fungerande ekonomi kan däremot underlätta för offret att lämna relationen.

Våldsutövandet och formerna för maktutövning i en nära relation präglas av förövarens och den våldsutsatta personens position i samhället. Vissa personer kan befinna sig i en särskilt sårbar position som en följd av diskriminering och marginalisering, olika former av funktionsnedsättning eller missbruk. Våldsutövandet mot personer i särskild sårbarhet riktar ofta in sig på just dessa faktorer. Till exempel kan förövaren utnyttja att offret har en funktionsnedsättning genom att undanhålla mediciner eller utöva fysiskt våld mot delar av den utsattas kropp som redan gör ont.

För att till fullo förstå vad våld i nära relationer och dess specifika uttryck innebär är det viktigt att ha en förståelse för det sammanhang, både det individuella och det samhälleliga, som övergreppen begås inom.