Skam

8 Sep 2024

Vad händer när samhället inte skyddar brottsoffret/ brottsoffren? Vad händer när samhället misslyckas att vara skölden och den omhändertagande samariten?

Människor lämnas till sitt öde och ofta blir tragedin följeslagaren på vägen. Så många livsöden har förstörts då misstag begåtts  i hanteringen av människor i extrem utsatthet.

Skam!

En kvinna blev mördad på väg till socialtjänsten i ett gemensamt möte med hennes fd man, som hon hade skyddad identitet för. Ändock så arrangerar socialtjänsten kontinuerliga möten med dem pga deras gemensamma barn. På väg till ett möte  och på ett resecentrum i Sverige , så attackerar mannen kvinnan med kniv och hon förblöder till döds. Hur är det möjligt att socialtjänsten förbiser kvinnans hotbild ? 

Skam!

Många andra mordoffer i nära relation, har också först fått avslag på sin ansökan om kontaktförbud. Utredningen för kontaktförbuden är ofta undermåliga. Och vid flertalet tillfällen har avslag tagits redan innan utredningen inletts. Detta har skördat åtskilliga liv. Hur många gånger har tyvärr kvinnor avfärdats som hysteriska och paranoida? 

Skam! 

Hur många barn har växt upp med skador för livet? just för att umgänget med fadern skall beivras. Oavsett bakgrund och tragedier, så är strävan att alltid ge umgängesrätt. Trots att barn bevittnat våldsdåd, trots att barnet själv kan ha varit utsatt för våld! Enskild vårdnad är svårt att få i dagens Sverige! Dessa barn går ut i livet med vede över att samhället svek dem!

Skam!

Vi gömmer aldrig! Vi står alltid på offrens sida. 

// B K R O Kraft Force

Skjutningar ses som ett lågstatus uppdrag inom gängen

29 Aug 2024

Skjutningar betraktas som ett lågstatusjobb inom gängmiljön i dag.

Samtidigt rekryteras tonåringar som tror att de kan klättra i sin kriminella karriär om de utför dåden.

– Våldskapitalet är snarare att man har tillgång till unga personer som kan utföra skjutningarna, säger Mariana Dufort, utredare på Brå.

Under de senaste 20 åren har skjutvapenvåldet ökat i Sverige, enligt en ny rapport från Brottsförebygganderådet (Brå).

Samtidigt har utövarna blivit allt yngre och att skjuta ihjäl en människa betraktas i flera sammanhang som ett lågstatusjobb inom gängmiljön i dag.

– Våldskapitalet kan manifesteras i att man har tillgång till unga personer som kan utföra skjutningarna, säger Mariana Dufort, utredare på Brå som varit med och tagit fram rapporten.

”Inte självklart att de klättrar i sin kriminella bana”

Tonåringar som ofta inte har någon koppling till de övergripande konflikterna utnyttjas av äldre gängmedlemmar, enligt underrättelsematerial som Brå tagit del av.

– Beställarna säger i chattar att de inte vill smutsa ned sina egna händer. Därför har också avståndet från anstiftare till utövare vuxit. Många unga tror att de kan få högre positioner inom gängen. Men det är inte alls självklart att de klättrar i sin kriminella bana bara för att de utför en skjutning, säger Mariana Dufort.

Gängen är inte lika hierarkiska

Från 2018 har det skett en tydlig ökning bland gärningspersoner som är under 20 år gamla och i flera fall handlar det om barn i yngre tonåren.

– Tidigare utfördes våldsuppdragen av högstatuskriminella och då var användningen av skjutvapen mer reglerad. Men gängmiljön har blivit allt mer fragmenterad och den är inte lika hierarkiskt organiserad i dag, säger Dufort.

Skjutvapenvåldet har sedan slutet av 2010-talet blivit vanligare i personliga konflikter snarare än att vara strikt kopplat till gruppernas intressen, enligt rapporten.

Anhöriga har blivit måltavlor

Skjutningarna har också gått från att vara mer isolerade händelser, riktade mot ledande personer i gängen, till att omfatta betydligt fler. I vissa fall personer som inte har en direkt koppling till konflikterna.

– Dels har det skett en ökning av skjutningar som drabbat individer utanför den kriminella miljön de senaste åren, även anhöriga har blivit måltavlor när man exempelvis inte kommer åt den man egentligen vill skada, säger Dufort.

Myndigheten menar också att det skett en förändring i hur dåden utförs. Men det är inte den största faktorn till en upptrappning i konflikterna.

– Vem som skjuts tycks ha en större betydelse för om våldet eskalerar eller inte, säger Mariana Dufort.

Det skenande våldet

14 Aug 2024

När hotet paralyserar

13 Aug 2024

Att växa upp på 70 och 80 talet

11 Aug 2024

Konstigt att man påstår att minnen bleknar, för det gör dem sällan. Jag kommer fortfarande ihåg som igår, min barndom och mina sommarlov och framförallt känslan som jag hade då.  Jag skulle väl inte påstå att jag där och då hade trott att jag skulle bli den personen som jag har formats till. Men jag hoppas mitt unga jag, ändock kan försonas med den personen jag kom att bli....

Att växa upp som den sista generationen utan  datorer och mobiler  känns idag nästan som ett privilegium. För man fick vara barn längre.  Leken och ögonblicken blev stora, trots att man inte hade mobiltelefoner som förevigade ögonblicken. Det högtidligaste varje år var skolavslutningsdagen, självklart för att vi hade ett långt sommarlov att se fram emot. Jag kom ihåg hur vi alla barn för full hals sjöng " den blomstertid nu kommer".

Och jag hade turen att växa upp vid vattnet, så somrarna var mycket bad och tältningar med kompisar på tomten. Det var också nästan alltid fjällvandringar och semestrar, men också mycket tid hos mormor och morfar. Sedan var sommaren också alltid en tid för släkten att mötas. Det var kort sagt en underbar tid. 

Vi hade också en stuga ute i havsbandet i Hälsingland, och den låg ute på en holme, så vägen dit gick bara med båt och det var så skönt att leva i den idyllen långt ifrån omvärlden och vardagen. Så när vi kom till mitten av augusti, och det var dags att åka hem, då hade jag alltid en klump i magen, eftersom jag inte ville sommarlovet skulle ta slut. 

Vi hade också en stor bassäng där vi bodde, där jag, min bror, våra kompisar och våra kusiner alltid badade. Särskilt jag och min kusin Lisa var som fiskar i vattnet och med det så blev vi också alla badvakters värsta mardröm. En annan rolig sak var jordgubbsplockningarna som vi gjorde varje sommar, på självplocken som var vanligt, fick man äta så mycket man ville när man plockade, och flera gånger fick jag allergiska reaktioner just för att jag fått i mig för mycket c vitaminer.  Men jag upprepade samma sak, år efter år, just för att jag älskade jordgubbar så mycket.

Och himlen kändes alltid klarblå och lyckan kändes som fjärilar i magen och den luktade jordgubbar.

B K R O Barn

// Zelda

Om att växa upp, då och nu

11 Aug 2024

När jag ser mina yngsta döttrar växa upp framför mina ögon, så kan jag inte låta bli att häpnas över de ändrade livsvillkoren för barn och unga idag jämfört med när jag växte upp som barn och ung.  Samtidigt vill jag minnas att många vuxna också sa till mig som barn, att det var stor skillnad på deras och vår uppväxt. 

Men ändock undrar jag stilla, kan förändringen vara större än nu?

Om att växa upp då och nu, kommer sommarens  artiklar att handla om. Vi har också bjudit in flera gäst skribenter som kommer att förgylla vår sommar.

B K R O Barn 

//AAB

Det är mycket svårare än man tror...

8 Apr 2024

Det är vanligt att folk säger att varför lämnar hon inte bara honom, det är inte så svårt att bara gå därifrån... Men ofta är det så mycket svårare än omgivningen tror. Du har oftast barn med mannen som hotar och misshandlar dig, normaliseringsprocessen har oftast också brutit ner den personen man en gång var. Kanske hotar mannen att ta barnen, liksom att ekonomiskt skada dig ännu värre vid en eventuell separation.

När allt kommer omkring, kan rädslan för konsekvenserna, bli större än att stanna i helvetet, hur konstigt det än låter. Rädslan att förlora barnen, att komma till familjerätten och där slåss om barnen. Rädslan för att en polisanmälan, skapar konsekvenser som du inte på något vis kan kontrollera, då en anmälan också öppnar upp för en utredning hos socialtjänsten, för barnen som vistats i ett hem där våld förekommer. Kanske har du blivit isolerad genom åren av mannen som sade sig älska dig? Du känner dig isolerad från vänner och familj och din självkänsla är i botten.

Då är vägen bort, väldigt svår att ta. Därför är det en ännu större seger när du en dag vågar ta det steget.  Att leva i normaliseringsprocessen, liksom uppbrottet kommer vi att skriva om i vår. 

// B K R O Kraft Force

www.bkro.eu

Att vara Kvinna

8 Mar 2024

Jag brukar ofta säga till mina tonårsdöttrar, att det inte är lätt för dem att växa upp till unga  kvinnor i vår moderna och föränderliga värld, men också förvrängda värld.

Jag var ung på 90-talet när utseendehetsen var stor och jag förfärades många gånger över objektifieringen som vi unga tjejer fick utstå. På den tiden arbetade jag från ung tonåring som modell, och det var tveklöst en svart period  mitt liv. Och dessa år har kommit att prägla hela mitt liv. Därför är det med stor oro, som jag betraktar unga tjejers villkor i samhället, omvärlden och inte minst i de sociala medierna.

Objektifiering och sexualisering av oss som kvinnor är inget nytt, det har förekommit genom hela historien. Enligt förlegade könsstereotyper ska män eftersträva makt medan kvinnor ska vara vackra att se på. Kvinnor förväntas attrahera män, därmed dikterar även männen villkoren för hur kvinnorna ska se ut för att vara attraktiva. Genom att kvinnor objektifieras, vilket är något skapat av män, så reduceras kvinnor från att vara en självständig person med egna idéer och tankar till att vara endast en kropp. På så sätt hotar hon inte mannens makt. 

I modellvärlden förväntades vi vara tillgängliga för möten och fester och ofta sexuella tjänster och gentjänster. Det var ett känt faktum att många i modellbranschen kunde utnyttjas och erbjudas jobb som en gentjänst. På den tiden vågade inte många unga tjejer säga nej, utan såg det som ett nödvändigt ont, för att kunna klättra vidare i karriären. Vi var ofta också som en boskapsmarknad som inspekterades med kritiska ögon av branschen. Det var vanligt förekommande att få avrättningar beträffande utseendet. Ofta blev vi kallade tjocka och skulle ställas på hysteriska dieter. För min del ledde det till ätstörningar och anorexia och en mycket förvrängd självbild. Jag klarade inte hetsen och livsstilen utan flydde från Paris och hem till familjen, tryggheten och böckerna. 

Men när jag några år senare började min akademiska karriär, fick jag bakom min rygg höra samma kommentarer. Jag kunde omöjligt prestera, utan jag måste ha använt mitt utseende. Med andra ord, man idiotförklarade mig. Man gjorde mig till ingen, ännu en gång. 

Så utan överdrift kan man säga, att jag led mig genom mina ungdomsår, jag var förstörd av utseendehetsen och objektifieringen av mig som kvinna. 

När jag nu ser mina döttrar sakta växa upp, så inser jag med ännu större fasa, att flickor och unga, i ännu större utsträckning tillåter sig att bli objekt. Vår äldre generation har ingenting lärt sig, utan vi har trissat upp utseendehetsen i proportioner som vi inte ens kan föreställa oss. Nu vill flickor så fort som möjligt växa upp, och tidigt börjar man också exponera sig på de sociala medierna. Dessa medier som genom likes avgör ditt värde. I samma medier gömmer sig också sexförbrytare och pedofiler...

Därför känner jag att vi har en  lång väg att vandra, när även den yngre generationen tillåter sig att bli objekt, att värdet hos en ung tjej oftast ligger i utseendet och inte i hennes egenskaper. Men fortfarande är också utseendet viktigt för mammorna till dessa unga tjejer/kvinnor, liksom deras mormödrar/farmödrar. Fortfarande mäter kvinnor varandras värde efter utseendet. 

När vi hela tiden matas med bilder i pressen och i sociala medier, på  kvinnor med en sexuell underton, så är det inte konstigt att kvinnor i dag tror att det enda som betyder något är utseende, att vi bedöms på hur vi ser ut och inte hur vi är. I all forskning kopplat till unga kvinnor och psykisk ohälsa framkommer att stress över kropp, vikt och utseende är en stor anledning till att många mår dåligt. 

- Vi är bara människor födda kvinnor och inte någons objekt. Sluta att reducera oss efter kropp och utseende.  Och ni som har makten måste inse att era privilegier är det som upprätthåller strukturen och förtrycket. 

Så med denna insikt, känns det som vi kvinnor har många slag att utkämpa, en viktig sak, är att ta tillbaks vår självbild, som alldeles fantastiska varelser, med eller utan mäns och samhällets erkännande. Vi är kvinnor, stolta och starka, i alla åldrar, former och färger.

Grattis till er alla på den Internationella Kvinnodagen.

// Zelda

Den Internationella Kvinnodagen 2024

8 Mar 2024

8 mars är internationella kvinnodagen och en dag för att uppmärksamma frågor om ojämställdhet och kvinnors sämre livsvillkor, i jämförelse med mäns livsvillkor, världen över. På initiativ av FN är den sedan 1977 en officiell dag, men firandet har sitt ursprung redan i början av 1900-talet och den tidiga arbetar- och kvinnorörelsen.

Historien bakom Internationella kvinnodagen

Tankar om en internationell kvinnodag uppkom i början av 1900-talet och hängde ihop med demokratins framväxt, industrialismen och fredsrörelsen. Kvinnor organiserade sig i föreningar som aktivt arbetade för att förändra lagstiftning som diskriminerade kvinnor och öka jämlikheten mellan könen. Organisering skedde i en tid av urbanisering då allt fler flyttade in till städerna för att arbeta i fabriker. Det var en kamp för jämställdhet, rättvisa, fred och utveckling som fokuserade på kvinnors rösträtt, kortare arbetsdagar, slut på krigen och bättre betalt.

1909- 1911

Den första nationella kvinnodagen firades i hela USA den 28 februari 1909 enligt en förklaring från det amerikanska socialistpartiet. Idén kom från Theresa Serber Malkie. Kvinnor i USA fortsatte att fira dagen den sista söndagen i februari fram till 1913.

Initiativet till att skapa en internationell kvinnodag togs av kvinnokämpen Clara Zetkin vid ett möte med den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen år 1910 i Köpenhamn. Syftet med dagen var att hedra kvinnorörelsen och stödja kampen för kvinnors rösträtt, men fortfarande hade inget speciellt datum spikats. Förslaget vann gehör bland de dryga 100 kvinnor från 17 länder som samlats. Bland de som deltog återfanns bland andra de första kvinnliga ledamöterna i Finlands riksdag. Finland hade ju infört kvinnlig rösträtt redan 1906.

Clara Zetkin och Käte Duncker, en kvinnokämpe från Tyskland, som också deltagit på mötet, organiserade därefter den första internationella kvinnodagen, som hölls den 19 mars 1911 i fyra länder: Danmark, Schweiz, Tyskland och Österrike, vilket samlade över en miljon människor. Kvinnorörelsen växte sig under denna tid allt starkare och kampen för kvinnors rösträtt hade blivit en viktig fråga på den politiska agendan i många europeiska länder. Kvinnorna krävde även rättigheter att kunna tillträda offentliga ämbeten och bättre arbetsrättigheter.

Ett par dagar senare inträffade en brand i en fabrik (Triangle Shirtwaist Factory) i New York, då fler än 140 arbetande kvinnor omkom. Den hemska tragedin ledde så småningom till att arbetslagstiftningen i USA förändrades och att kvinnors rättigheter på arbetsplatser började diskuteras mer aktivt.

1913-1917

Som en del av fredsrörelsen, som tog sin början i slutet av första världskriget, firade ryska kvinnor sin första kvinnodag den sista söndagen i februari 1913. Överallt i Europa hölls kvinnomöten på eller runt den 8 mars följande år, antingen för att protestera mot kriget eller för att uttrycka solidaritet med sina medsystrar. Under året 1914 började allt fler kvinnor på flera håll i Europa att engagera sig mot kriget och för kvinnlig solidaritet och rösträtt. Den 8 mars 1914 anordnades en kvinnomarsch i London, där suffragetten och socialisten Sylvia Pankhurtst var främst i ledet. Pankhurst jobbade specifikt för att allmän rösträtt skulle gälla för alla oavsett kön och samhällsklass. Pankhurst satt sammanlagt i fängelse 15 gånger för sin kamp för kvinnors rättigheter.

I slutet av första världskriget, sista söndagen i februari 1917, gick ryska kvinnor ut i strejk för bröd och fred. Detta var ett led i att tsaren avsattes och den provisoriska regering som tillträdde gav kvinnor rösträtt.

1945-1978

Det tog dock många år innan internationella kvinnodagen blev en officiell högtidsdag. Först 1977 antogs en resolution i FN med en rekommendation om ett allmänt firande av Internationella kvinnodagen den 8 mars varje år. Det beslutet vilar på FN-stadgan från 1945 och deklarationen om de mänskliga rättigheterna, som slår fast kvinnors och män grundläggande och lika rättigheter. Detta förtydligades även 1978 i FNs Kvinnokonvention, men det dröjde tills 1981 innan den trädde i kraft. Målet med kvinnokonventionen är att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor.

Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar.

Källa: Svenska FN-förbundet

Fortfarande har vi långt kvar till ett jämställt samhälle, där kvinnor och män existerar på lika villkor och där inte kvinnofrågor är  särfrågor och ett särintresse. Av den anledningen måste vi fortsätta att tydiggöra orättvisorna på den Internationella Kvinnodagen.

Och varje år kränks miljontals kvinnors grundläggande rättigheter – rätten till hälsa, personlig säkerhet, lika skydd inför lagen och rätten till jämlikhet inom familjen. Ändå tillåts kränkningarna fortsätta och på de flesta håll i världen erkänns inte kvinnors rättigheter som mänskliga rättigheter. Det kan vi aldrig någonsin acceptera.

Därför uppmaar vi alla kvinnor att högtidlighålla denna dag, och framförallt, att aldrig någonsin glömma styrkan i att vara KVINNA!

GRATTIS TILL ALLA KVINNOR, IDAG ÄR DET VÅR DAG!

// B K R O Kraft Force

De sex jämställhetsmålen

7 Mar 2024

I Sverige ska kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitiken handlar om frågor som makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och mäns våld mot kvinnor.

2016 fastslog riksdag och regering sex delmål under det övergripande målet, som anger fokus och inriktning för jämställdhetspolitiken.

1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande.
   
   
2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
   
   
3. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
   
   
4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
   
   
5. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma förutsättning för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
   
   
6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Delmålen tar sikte på centrala ojämställdhetsproblem i samhället som ofta hänger ihop och påverkar varandra. Till exempel finns ett ömsesidigt samband mellan målet om ekonomisk jämställdhet och en jämn fördelning av det obetalda hemarbetet. Likaså påverkar jämställd utbildning den ekonomiska jämställdheten.

För att uppnå jämställdhet i samhället har regeringens huvudsakliga strategi sedan 1994 varit jämställdhetsintegrering. I korthet innebär det att ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas i all politik som påverkar människors villkor, så att alla kvinnor och män, flickor och pojkar kan leva jämställda liv. Dessutom genomför regeringen särskilda jämställdhetsåtgärder.

Makt och inflytande

Ju högre upp i hierarkin, desto fler män gäller inom de flesta av samhällets sektorer. Näringsliv, högre utbildningar och organisationer med mindre insyn har få kvinnor på höga positioner. Vissa framsteg i ökad jämställdhet har dock gjorts inom politik och statlig förvaltning de senaste 25 åren.

Ekonomi

Män tjänar mer pengar än kvinnor och inkomstgapet mellan könen ökar. Men förutom lön är det många andra faktorer som bidrar till att kvinnor inte har samma förutsättningar som män till ekonomisk självständighet, bland annat villkoren på arbetsmarknaden, skatte- och pensionssystemen, sjuktal och det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Utbildning

Flickor och pojkar har inte samma möjligheter och villkor i skolan. Det finns bestående skillnader mellan flickors och pojkars studieresultat, psykiska hälsa och värderingar. Elever väljer olika utbildningar på gymnasiet och i högre utbildning baserat på kön, vilket i förlängningen också leder till en könssegregerad arbetsmarknad.

Obetalt hem och omsorgsarbete

Kvinnor tar fortfarande i hög grad ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. De tar ut mer av föräldraförsäkringen och lägger mer tid på att ta hand om barn. Kvinnor och män ger omsorg, men på olika sätt. I hemmet är det främst kvinnor som städar, lagar mat och tvättar medan män tar hand om bilen, fixar med teknik och sköter ekonomin.

Hälsa

Det finns skillnader i hälsa mellan könen. Kvinnors hälsa är sämre än männens inom flera områden, bland annat psykisk ohälsa. 

Mäns våld mot kvinnor skall upphöra

Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle. Förutom lidandet för den som är våldsutsatt påverkar våldet också närstående och innebär stora kostnader för samhället. Det är viktigt att arbeta våldsförebyggande och upptäcka våldet tidigt för att kunna ge skydd och stöd.

www.bkro.eu

Feminism i vardagen

4 Mar 2024

Fastän feminismen än idag väcker motreaktioner och starka känslor hos många människor går attityderna hela tiden mot det bättre. I min rödgröna urbana bubbla identifierar sig alla som feminister, det är inte ovanligt att mina manliga bekanta bär skjortor och tröjor med ordet ”feminist” i stora bokstäver utskrivna över bröstkorgen. Alla förväntas kalla sig feminister, men ibland känns det som att feminismen förblir ett printat ord på skjortan och ett antagande utan djupare mening.

Man kan väl vara feminist på olika nivåer. Vissa vill inte ens använda sig av ordet och talar hellre om jämställdhet. Jag tvivlar på att dessa människor begripit ordets verkliga innebörd. Sedan finns det de som inte är allergiska mot själva termen och vill att alla ska ha lika rättigheter. Dessa människor är medvetna om diskriminerande strukturer i vårt samhälle och inser behovet av en samhällelig förändring. Men feminismen behövs på ett ännu djupare plan än det. Det behövs feminism på det personliga planet och feminism i vardagen. Det kräver att människor inser hur de flesta attityder i vårt samhälle och inne i våra huvuden påverkas av patriarkaliska synsätt.

Metoo-rörelsen lyfte inte bara upp obehagliga trakasserihistorier om män som felat mot kvinnor, utan framförallt skammen hos kvinnor som fallit offer för sexuellt utnyttjande. Det handlar inte bara om hur män uppför sig mot kvinnor, utan om hur kvinnor känner och upplever saker i vårt samhälle, hur de har blivit lärda att känna i olika situationer. Än idag tvingas kvinnor skämmas för sin sexualitet. Vi förhåller oss helt enkelt annorlunda till kvinnors sexualitet än till mäns. Det kryllar av exempel i vår vardag. En välkänd attityd är att kvinnor som har flera partners anses som billiga och till och med horiga, medan män i samma situation bara är framgångsrika charmörer. Det är inte bara de konservativa antifeministerna jag tänker på, utan spår av liknande tankesätt finns även hos de mest feministiska feministerna, vågar jag påstå.

Det handlar framförallt mycket om hur vi kvinnor ser på oss själva, om röster och tankar som får oss att förminska oss själva, förtränga och känna skam för saker som vi istället borde våga tala högt om och ifrågasätta. Vi behöver feminismen för att aktivt bekämpa de patriarkala synsätten och handlingsmodellerna som fortsätter att kolonisera våra sinnen. I vardagen, varje dag, just nu.

www.bkro.eu

Feminism

19 Feb 2024

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Feminismen värnar om kvinnors och mäns lika värde och rättigheter. Många feminister anser att vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Feminister arbetar för att detta ska förändras så att kvinnorna får samma politiska, sociala, juridiska och ekonomiska möjligheter som männen.

Vi påtvingas tidigt våra könsroller

Tidigt inskolas vi människor i att tänka, handla och fungera i roller. Människan har från början få biologiska behov, utan formas av den miljö som hon lever i. Som en tänkare sa: "Människan är den galge som vi hänger olika roller på." Med det menas att vi människor föds in i en kultur och mycket snart tvingas vi in i olika roller, som för kvinnor t.ex. rollen som mor, älskarinna, hushållerska och maka.

Kvinnor förväntas därför leva i dessa roller i umgänget med andra. Feminister anser att det råder ett förtryck i dessa könsroller. Det är ett herre-slavförhållande. Mannen är det första könet medan kvinnan är det andra könet. Med det menas att det är mannen som bestämmer hur kvinnan ska vara och att kvinnan ska underordna sig mannen.

En av centralgestalterna inom feminismen, Simone de Beauvoir (1908-1986), skrev en bok under 1940-talet med titeln Det andra könet. Hon menade att kvinnan i historien har varit underordnad mannen. Ibland har kvinnan tvingats in i denna roll, ibland har hon själv valt att anpassa sig till den rollen.

Lång väg kvar till ett jämställt samhälle

Feminismen anser att kvinnokampen för jämställdhet har kommit en bit på väg i den västerländska kulturen, men inte i stora delar av den övriga världen. Där finns mycket att göra, men även här i vår kultur finns mycket kvar av ojämställdhet, enligt feminister. På ytan verkar relationen mellan man och kvinna tämligen jämställd, men ofta visar sig förtryckande könsroller så snart ett par skaffar barn.

• Vem är hemma med barnen?
• Vem lagar maten?
• Vem städar?
• Vem går upp på natten och tröstar barnet?
• Vem är det som är ute och arbetar och gör yrkeskarriär?
• Vem är det som har den högsta lönen?

Feminister anser att svaren på frågorna tydliggör det dolda förtryck som kvinnor är utsatta för.

Kvinnokampen bidrar även till att mannen befrias från förtryckande könsroller som hämmar honom. Många män lider av konkurrensen och prestationstänkandet i den manliga världen och skulle vilja öppna sig för ett rikare känsloliv istället för att ha kravet på sig att inte visa känslor.

Det finns hopp om att ändra dessa förtryckande könsroller. Simone de Beauvoir skrev "Man föds inte till kvinna - man blir det."

Feminismens grundidé

Det är inte lätt att definiera begreppet "feminism". Mycket allmänt skulle man kunna säga att feminismen är ett kritiskt perspektiv som syftar till att påvisa och förändra de maktstrukturer som är knutna till kön.

Feminismens grundläggande idéer utgår alltså från en uppfattning om att makten i samhället är orättvist fördelad mellan män och kvinnor. Tanken om att makten är orättvist fördelad i samhället och att könstillhörighet inte ska påverka en individs möjligheter, är i stort sett det enda som förenar alla feminister. För när man frågar hur en rättvisare fördelning ska uppnås går åsikterna isär. Det gör de också när man diskuterar vilket slutmålet är, d.v.s. hur en rättvis fördelning mellan män och kvinnor ser ut.

Historisk tillbakablick

Feminismen föddes ur upplysningstidens tanke om alla människors lika värde. Under  1800-talet fördes feministiska tankar fram inom ramen för de flesta  politiska ideologierna, konservatismen undantagen.

En av liberalismens främsta förgrundsfigurer, John Stuart Mill, argumenterar i Kvinnans underordnade ställning för kvinnors jämställdhet utifrån liberala grunder. Han menar att samhällsutvecklingen hämmas av att förvägra kvinnorna lika rättigheter. Detta eftersom halva befolkningens kapacitet inte tillvaratas. Som medlem av underhuset föreslog Mill 1867 att ordet "man" skulle ersättas med ordet "person" i syfte att ge män och kvinnor lika rösträtt.

Den socialistiske tänkaren Friedrich Engels menar i Familjens, privategendomens och statens ursprung att orsaken till kvinnoförtrycket finns i den monogama familjen, som baseras på mannens välde och vars ändamål är att avla barn för att föra vidare faderns förmögenhet. Engels föreslår därför att den privata äganderätten avskaffas och att samhället tar över ansvaret för uppfostran.

Under början av 1900-talet  ledde kravet på kvinnors lika rättigheter i samhället till att kvinnor fick rösträtt i flera europeiska länder.

På 1960-talet aktualiserades feminismen på nytt, framförallt inom olika vänsterrörelser. Idag hör vi ordet feminism titt som tätt i samhällsdebatten och liksom på 1800-talet kommer rösterna från såväl vänster- som högerhåll. Sedan 1990-talet har de flesta politiska partier lagt fram krav på kvinnors jämställdhet och också gjort anspråk på att kalla sig för feministiska.

En generell kritik

En punkt på vilken många feminister kritiserat andra politiska filosofer gäller hur de dragit gränsen mellan offentligt och privat. De synpunkter man då använt påminner en hel del om de som Engels förde fram. I sin kritik har feminismen vänt sig mot hur man, genom att låta äktenskapet och familjen tillhöra det privata, undviker att göra något åt förtrycket av kvinnor där det är som störst. För familjen fyller åtminstone två funktioner i bevarandet av könsrollerna. Det är familjens barnuppfostran som håller liv i de traditionella könsrollerna. Familjelivet har dessutom cementerat en orättvis fördelning av uppgifter, vilket gör det svårare för kvinnor att hävda sig utanför familjen.

Men feministernas praktiska slutsatser av de här förhållandena varierar alltså. Det finns feminister som hävdar att familjen måste göras till en del av det politiska området, medan andra helt enkelt vill avskaffa familjen som institution!

Likhetsfeminism

Den feminism, som likt Wollstonecraft anser att det är först när kvinnor ges samma rättigheter som män som de traditionella könsrollerna kan upphöra, kallas vanligen likhetsfeminism. Likhetsfeminismen menar att män och kvinnor, frånsett de rent kroppsliga skillnaderna, är lika väl rustade. Eventuella skillnader man ändå kan iaktta är ett resultat av yttre påverkan. Den yttre påverkan kan vara hur flickor och kvinnor påtvingas en handikappande kvinnoroll och orättvis särbehandling som resulterar i att de hamnar i en förtryckt situation. Den medför att kvinnor har lägre löner än män även när de utför samma arbete. Kvinnor ges därtill inte samma möjligheter att utveckla sina förmågor.

Eftersom skillnaderna inte beror på några medfödda olikheter, så kan förtrycket endast upphävas genom att kvinnor behandlas på samma sätt som män. Till likhetsfeministerna räknas (som vi sett ovan) Mill och Engels, men också Simone de Beauvoir.

Särartsfeminism

Mer radikala feminister menar att det inte räcker med att kvinnor ska behandlas på samma sätt som män. Särartsfeminister ser orsaken till förtrycket som något betydligt mer grundläggande än att det bara skulle vara en fråga om yttre påverkan. De menar att begrepp som frihet, rättighet och rättvisa har skapats utifrån en manlig erfarenhet. Så även om män och kvinnor behandlades lika utifrån dessa begrepp, så skulle kvinnan kvarstå i en förtryckt position eftersom det är männen som definierat begreppen. Begreppen måste därför ifrågasättas samtidigt som andra mer kvinnliga värden, t.ex. känsla och intuition ska uppvärderas.

Särartsfeminismen menar därför att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.

Bland de feministiska filosoferna kan Sandra Harding, Sara Ruddick och Nel Nodding ses som representanter för särartsfeminismen.

Queerteorin

Under senare tid har en ny form av feminism vuxit fram som utgår ifrån Simone Bevaours tanke att man föds inte till man eller kvinna, utan att man istället blir det. Kön är enligt dessa feministiska tänkare bara en social konstruktion. En radikal form av detta tänkande är den så kallade queerteorin som bl.a. framförs av Judith Butler.

Butler hävdar att även våra biologiska kön är konstruerade. Enkelt förklarat argumenterar Butler för att vara född med en penis eller slida egentligen har lika stor betydelse som att vara född som blondin eller brunett. Det är enligt Butler samhället/kulturen som lagt på en rad egenskaper som ska gälla för "kvinnor" eller "män".

Med Butlers terminologi är könet performativt, det är något som likt en föreställning (eng: performance) skapas genom att det iscensätts av oss alla i vårt vardagliga handlande och våra liv i stort.

www.bkro.eu

LVU -Uppföljningar av placeringar

19 Feb 2024

Följa upp placeringar

Barn och unga i samhällsvård

30 Jan 2024

Följa upp placeringar

En serie om LVU och familjehem

22 Jan 2024

Vi tänker i en serie fördjupa oss i LVU och familjehemsplaceringar liksom samhällsvården som följer med denna. Vad innebär LVU, och vad har barn och unga för rättigheter när man befinner sig i en insats?

Vad händer också när man fyller 18 år och blir myndig, vilket ansvar har samhället då liksom familjehemmet? Kan LVU även förlängas efter 18?

Dessa frågor skall vi fördjupa oss i genom denna serie. Först ut blir att fördjupa oss i vad LVU innebär.

Vård med stöd av LVU

L V U - Lagen om vård av unga