Matpriserna är ett hot mot samhället
Att läsa tidningarnas ekonomisidor är som att följa en bilkrasch i realtid. Alla kan se vad som håller på att hända, men ingen reagerar. Matpriserna fortsätter att rusa, fyra gånger fler varslas än för ett år sedan och årsskiftets höjning av ersättningar från Försäkringskassan urholkas redan av prisökningarna. Var femte svensk tvingas ta av sparpengarna för att betala familjens mat.
Samtidigt gör bankerna rekordvinster. Vi får betala mer för våra bolån, men får inte högre ränta på våra sparkonton. Bankdirektörerna tycker att det är helt i sin ordning.
Riksbanken räntan igen. Det mesta talar för att den nye chefen Erik Thedéen gör precis som kollegan på Europeiska centralbanken, Christine Lagarde, och skruvar upp styrräntan med ytterligare en halv procent. Många experter har varnat för vad det kan göra med ekonomin. Vi vill varna för vad det kommer att göra med svenska familjer. Det är dags att börja prata om en matpriskompensation.
Konsekvenserna av den ekonomiska krisen är inte jämnt fördelade. Storbolagens chefer kan räkna hem sina bonusar och företagens ägare förväntar sig utdelning precis som vanligt. Samtidigt sjunker vanliga anställdas reallöner och människor förlorar jobbet.
Hårdast drabbas de som redan har det svårast att få vardagsekonomin att gå ihop. Det gäller barnfamiljer i allmänhet, men speciellt ensamstående föräldrar.
2021 hade en tredjedel av alla ensamstående kvinnor med barn det myndigheterna kallar låg ekonomisk standard. På svenska skulle vi säga att de är fattiga. Och det var långt innan dagens kris.
Man kan argumentera för att riksbankschefen bara gör sitt jobb. Nu måste regeringen och Elisabeth Svantesson göra sitt. Och just nu borde det inte vara att kompensera så många som möjligt, som med elprisstödet. Antagligen skulle det bara tvinga fram ännu högre räntor.
Det viktigaste Svantesson kan göra nu är att ge dem som har det svårast en chans att ta sig igenom krisen.
